Metallskrot och häxor

Jag håller på att bli galen. I tre veckor, ja du läste rätt. 3 jävla helvetes förbannade veckor har jag nu dragits med en väldigt obeslutsam häxa. Hon verkar inte kunna bestämma sig för om hon ska stanna och köra på ordentligt eller om hon ska åka vidare. Med det resultatet att jag haft små röda flytningar, spända bröst och ett humör från helvetet i tre veckor.

Jag har varit så glad över att det verkade som metallskrotet och min kropp samarbetat väl i ett år men nu är det tydligen dags för omförhandlingar och dessa verkar ha strandat.

Hormonerna som p-pillren har hållit i schack i nästan 15 år har ju fått fritt spelrum och inte är väl de sådana att de tänker låta en liten plastbit med vidhängande metall komma och bestämma. Nä i ett år har de låtit skrotet sköta ruljansen men se nu är det nya tider.

Men ååå det är ett rent helvete. Det blöder lite lite lite ena dagen för att var helt borta nästa. Så börjar brösten spänna och jag tänker att nu, nu kommer det igång. Men nähä då får jag ha värkande bröst, rumlande hormoner och blodiga flytningar. Snacka vinstlott.

"Det finns två tragedier i livet:

Antingen får du vad du önskar dig eller också får du det inte!"

Oscar Wilde