fredag, september 25, 2015

Idag faller domen ...

iFånen är fortfarande hos doktorn. När jag pratade med killen igår sa han att det här var första gången han sett något liknande. Mobilen är jättefin inuti men trots att de provat att byta ut en massa olika komponenter är den stendöd. Den ger intet från sig det minsta lilla livstecken. Så de bestämde sig för att behålla den över natten för observation och rengöring. Tydligen kan lite städning göra susen, fast han lät lite tveksam i detta fall.

Så idagfår jag veta om jag måste hosta upp mer pengar per månad och köpa en nu iFån eller om min gamla trotjänare hostat igång igen.

Äppelmos kanske?!

torsdag, september 24, 2015

I cyberspejs kan ingen höra dig gråta...

Definitivt inte när mobilen bestämt sig för att kasta in handduken och tvärdö.

Joråsatte bilen går bra. Men iFånen är hos doktorn. 

Det löjliga är att jag var svårt frestad att åka och köpa en ny telefon, den gamla har ju svikit mig, men jag trotsade morgonköerna och åkte till mitt-i-smeten för att lämna in den för felsökning och förhoppningsvis återupplivning.

tisdag, september 22, 2015

Sååååå ...


Upptäckte att jag kan spela Candy Cruspå datorn efter uppgraderingen till Windows 10.

Jag vet inte om jag ska vara glad eller beklaga.

För den observante, nej det är inte en bild av varken datorn eller candy crush utan Soda crush eller vad den nu heter som jag spelar på datorn. Candy är inkörsporten till de tyngre spelen

onsdag, september 16, 2015

På't igen

Idag ska vi ha avstämningsmöte. Senast vi försökte hade läkaren inte bokat in och lotsen från Samordningsförbundet var sjuk. 

Får se om vi lyckad bättre idag. Lotsen är fortfarande sjuk och den andra lotsen kunde inte. Hon ringde igår för att berätta de oglada nyheterna. Så de som är ansvariga för min planering kommer inte. Hon hade dessutom mage att fråga om jag funderat på vad jag vill prata om? 

Förstår inte vad hon menar. Jag ska ju arbetsträna. Fast det har det inte blivit mycket av och det är bara två månader kvar drygt. 

Nä, det här ska bli kul. 

Det ligger i luften

Det ligger en air av au d'ko i området. 

Bonden gödslar åkrarna med kodynga. 

Oh joy of living in the wood. 

söndag, september 13, 2015

Intressant vecka

Sista dagen på året brukar man ju använda till att fundera över det gångna dagarna och göra en liten slutsummering. Varför inte göra det även på veckans sista dag. Lättare att se korrigera och lära sig än om man låter det gå 365 dagar mellan. 

Veckan gick ut hårt och slutade med en krasch kan man väl summera.

Måndag, första yogan. Inga konstigheter bortsett från att det inte var min grej, tror inte känslan kommer förändras, men jag kommer ta mig dit varje måndag. Det är för mycket Mindfullness för att fungera för mig. När instruktören tog fram plong-skålen gick det rysningar genom min kropp och avslappningen var som bortblåst. Nåja, kan väl sitta på en matta och andasnågra måndagar till.

På kvällen när fr Kaos hade träning var det föräldramöte. Nya fröken skulle presentera sig och berätta. Det tog inte många minuter innan känslan av svår frustration infann sig. Herrejösses vilken förvirrad människa. Tanten har två år kvar till pension och idagsläget beklagar jag att hon satt sin fot i fr kaos skola. Övriga föräldrar suckade och vred sig olustigt i bänkarna, inte bara på grund av att de en storlek för små, utan för människans totala förvirring.  Fick smita tidigar eftersom människan drog över tiden, och vägrade sluta svamla, för att hämta kaos på träningen. Kan inte påstå att jag saknar förra lärarinnan men den här är inte mycket bättre. Tyvärr. Dessvärre tycker fr kaos inte heller att hon är någon stjärna och det bådar inte gott.

Tisdag och onsdag tuggade på utan större mankemang. Dock gjorde jag en upptäckt som ledde till att jag på Torsdagen fick lov att ta mig ända bort till långt-bort-i-fan för att bistå en allt mer förvirrad mamma. Tantaluran hade tömt sitt bankkonto, visade sig vara en miss i kommunikationen med bankentjänstemannen. Det är ställt bortom allttvivel, tanten är dement. Hon har själv insett det men det hjälper inte. Hon är förlorad. Ibland skymtade min mamma bakom demenscentrum grådimmor och hennes humor lyste igenom. Men det är sorgligt när ålderdomen blir så här, ett ovärdigt slut. När allt var återställt till det normala och vi rett ut saker och ting så gott det gick återvände jag hem. Tog en sväng förbi Lupa för trevligt samkväm som motvikt. 

Fredag, fr kaos andra match. Tyvärr förlust ett-två till bortalaget men hon har kul ändå. Återigen kommer dock funderingarna från fr kaos om att hon inte vill vara hos pappa. Den nya slampan bryr sig bara om sin son och den argsinte fadern bryr sig bara om sig själv, vilket får till följd att kaos och äldsta systern får väldigt lite uppmärksamhet, kärlek och saker (pratar nödvändiga saker och inte bara vill-ha-saker) Att höra detta gör ont i mammahjärtat och jag funderar på hur länge jag ska tvinga kaos att åka till pappa. Varannan helg får hon inte spela match eftersom fadern kategoriskt vägrar åka till andra sidan stan för att offra någon timme med sin dotter, det suger av många olika skäl.

Lördag börjar okej men hinner knappt upp förrän jag inser att magen inte riktigt är som den ska. Känslan är att det är något annat än bara min vanliga nu-har-du-ätit-något-fel stök. Mycket riktigt. Drasuten får komma och hämta mig när jag har en tredje delkvar på morgonpromenaden och sen blir jag liggande. Enda avbrotten är när toaletten får ett besök. Till middagen har det lugnat ner sig och jag får i mig två små donkenburgare. Men fram mot läggdags är det totalförstört igen. Illamående, yr och magkramperna gör att jag tillbringar natten på altanen. Det var för varmt i badrummet på min vanliga plats. Vid fem på morgonen står jag inte ut och gör processen kort. Något jag med facit i hand skulle gjort mycket tidigare, nämligen stoppat fingrarna i halsen. Efter det vänder det och jag kan krypa ner i sängen igen. Magen lite orolig men illamåendet är som bortblåst. Drasuten får dock ta morgonpromisen medan jag vilar mig i form. Äggröra och bacon till frukost ger livsandarna ny energi och bortsett från efterdyningarna så mår jag bra igen. Frågan är som vanligt varför jag kraschlandade den här gången. Chips, morotsstavar och dipp till fredagsfilmen var kanske det som utlöste det hela.

Men imorgon är det en ny vecka och jag hoppas den blir lite enklare. 

torsdag, september 10, 2015

Vad gör man på banken ...

... efter klockan tio?

Mitt första besök på banken i långt-bort-i-fan gick snabbt och smärtfritt. 

Men eftersom det är jag som röjer runt missade jag självklart en sak och fick gå tillbaka. Nu har halva stan vaknat. Men bara en kassörska! Vi är fyra som väntar och nu för tiden är det ju oftas lite mer komplexa ärenden, vilket gör att vi får vänta. 

Bakom disken finns det mer personal men de är upptagna. Med papper, för det finns ingen kund. Vi sitter och väntar i kassadisken. 

God torsdag

Känns som jag valde fel dag att åka till långt-bort-i-fan

Vad gör man inte för sin förvirrade mamma?!?


måndag, september 07, 2015

Nytt för i år

Eller ska jag säga, för hösten. 

Undertecknad ska börja på yoga. Ja, du läste rätt. Har funderat på detta i några år men inte fått ändan ur. Förrän nu. 

Idag är första gången och jag har redan gjort bort mig. Inga skor och ingen vattenflaska. Den sistnämnda detaljen är nog det som kommer ställa till det värst för mig. 

Dessutom sitter förra veckans förkylning fortfarande i. I går kväll hade jag ont i höger öra. Mindre bra. Men jag kan ju inte börja mitt nya liv med att hoppa över träningen. Tack och lov finns alvedon. 

Nu kör vi så det ryker, eller åtminstone osar lite grann.