När man släpper ner garden

Just när man tror man är homesafe, slår ödet kismet, fan å han farmor eller vem fan det än är som bestämmer till.

För några år sedan hade detta gjort mig själaglad. Men jag kände inte Drasuten då och nu är det helt fel läge.

Samtidigt som jag har bestämt mig känns det hemskt. Har aldrig varit blödig tidigare men när man ställs inför faktum är det en helt annan sak.

Lilla liv jag är hedrad över att du valde oss. Jag är förundrad över den livskraft du visar, du har trotsat metallskrot och hormonrubbningar. Men det går inte! Jag klarar inte av att ta hand om dig, jag har gått in i nästa fas i mitt liv och där finns inte plats för blöjor och nattvak.

Känner mig fruktansvärt egoistisk och elak men ser inte hur jag skulle orka...

Published with Blogger-droid v1.6.7