Sitter och väntar på att få komma in till läkaren på smärtkliniken. Det är både andra möte, den här gången ska han undersöka mig.
Vet inte om det är den kyliga luften som för det men jag har mer ont än förut. Det har dessutom tillkommit nya saker. Gillar inte att det blir sämre. Det kunde åtminstone hålla sig på samma nivå men nej då.
Trappor har plötsligt blivit svåra att ta sig ner för. Att gå en sträcka har förut inte inneburit annat än att dagen har slutat med att jag sitter i soffan med värk. Men nu kommer värken i benen direkt, benen känns som spaghetti och helt orkeslösa.
Va fan händer.
Dessutom måste jag bråka med fr kaos fader som tar ut sin ilska och frustration på fr kaos. För han tror han kommer åt mig.
Han ville ta med fr kaos på en tripp till sambons hemland, de skulle vara borta en månad. Jag sa, som den illvilliga elaka människa jag är, nej. Fr kaos ska inte vara borta från skolan en månad. Detta gjorde fadern duktigt arg och han drar in på nyordningen att han hämtar i skolan.
Jag har sagt det förut och jag säger det igen, han är en fullblods idiot.
1 kommentar:
*kramar* från Skogstorpet.
Skicka en kommentar