Har totalt fallit för Öijn. Tre gånger har jag varit där, tre gånger har jag njutit.
Det är ett ställe där jag känner mig jordad. Lugn och fridfull. Det händer inte ofta i denna rastlösa kropp.
Nu har jag självklart fått den briljanta idéen att jag ska skaffa sommarställe där. Sagt och gjort, sladdar in på den stora sajten med hus och sånt till salu och hittar en hel del intressant. Problemet är ju det där med pengar.
Undertecknad har inga.
Undertecknads mormor på 93 har. Men är som farbror Anka oerhört snål och skiljs inte frivilligt från sina små raringar. Om jag inte haft det där otyget som kallas samvete hade jag helt sonika ringt tanten och frågat om hon inte kunde sponsra mig. Men nu besitter jag ett av Sveriges mest aktiva samvete som ställer till det. Om jag inte pratat med tanten på säg ett halvår, kanske det inte är så snällt att ringa bara för att tigga pengar. Nog för att det är det enda bra tanten har men jag behöver ju inte skriva henne på näsan.
Så nä, jag måste hitta ett annat sätt att finansiera ett eventuellt sommarhusköp.
Vinna på triss kanske...
1 kommentar:
Kom själv hem igår efter en 3-dygns visit på Öijn, och aldrig har jag sett så många Till salu-skyltar som på södra Öijn. Och då är jag ändå van vid hur det ser ut norr om Ljusnan, men det är bara småpotatis i jämförelse. Var och varannan kåk är till salu, från rivningsfärdigt till renoveringsobjekt och nybyggt. Min lokale guide sa att 08-orna tröttnar efter 10 år, resorna är för besvärliga...
Skicka en kommentar