Idag fick jag beskedet jag väntet på.
Det blir inte att dra på sig uniform igen. Det var många sökande och jag höll inte måttet den här gången heller. Det var ingen större överraskning. Om inte min bitchiga rakframma personlighet var anledningen så satte nog fibromyalgin stopp för det hela. Även om det kan vara så att jag bara inte håller måttet helt enkelt. Fast med tanke på vad de anställer så förstår jag inte riktigt vad som är så konstigt med mig.
Nåja, är varken förvånad eller ledsen. Visste att det skulle bli så och ärligt talat vet jag inte ens om jag verkligen vill jobba med avskummet. Så lite lättad är jag allt. Däremot är jag lite ledsen eftersom det var ett halmstrå. Något som kanske kunde göra framtiden lite ljusare.
Men men. Det går fler tåg. Imorgon ska jag träffa min handläggare på AF och då ska jag höra om jag inte kan få ingå i ett RESA projekt. Det är otroligt flummigt, med målning, sång och quiqong på schemat. Men det är ett sätt att försöka ta reda på hur min förmåga att arbeta. Och det ska gudarna och alla andra veta att vi behöver ha på papper.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar