Igår blev jag uppringd av ett företag för jag sökt jobb, för typ två och en halv månad sedan. Det var deltid i kundtjänst hos ett städföretag och mannen dom ringde blev själaglad när han insåg att han kunde få hjälp med att betala lönen.
Undertecknad gick med på att träffas och prata men sen slog den stora ångesten till. Dagen blev tokstressad med praktik på förmiddagen, sen helst lunchpaus och promenad med doggsen. Sen intervju och vardagsbestyren. Det blev för mycket och kroppen sa i från men undertecknad lyssnade inte.
Inte förrän i morse när insikten att jag höll på att köra över mig själv vaknade jag upp. Ringde och väckte mannen ifråga och avbokade mötet. Mådde genast bättre.
Jag blir så arg på mig själv eftersom jag å ena sidan arbetstränar och inser mina tillkortakommanden. Och å andra sidan vägrar jag inse att jag i det skick jag är i idag inte kan arbeta.
Så jag motarbetar mig själv.
Bättring bruttan! Från och med nu ska jag jobba för att släppa det dåliga samvetet, det som gör att jag konstant blundar och mörkar för att kunna låtsas vara den jag förut var.
Nu ska jag vara den jag är! Här och nu.
Man kan inte leva på gamla meriter.
1 kommentar:
Du och jag bejb. :-*
Skicka en kommentar