Med egna idéer och envis som sin mor (harkel)
Att vara hemma med henne är både fantastiskt men också uttröttande. Hur blev hon så snacksalig? Kan ju inte vara från mig. Ånej inte alls. Jag pratar bara när jag blir tillfrågad, eller?!
Det enda jag ångrar vad det gäller henne, så är det valet av far. Jag vet ju också att utan honom så hade det blivit en helt annan onge.
Hennes fader är dock en av orsakerna till de allt fler gråa strån som ockuperar mitt huvud.
Att försöka bestämma något med honom är som att försöka spika fast gelé på väggen. Han är hopplöst. Vi bestämmer något. Men sen en dag innan så ringer han och vet ingenting och vill bestämma något. Men du ska inte tro att det går att bestämma något. Ånädu. Han svarar bara, "Vi kan väl höras om det i morgon" och därmed är inget bestämt.
Imorn ska fr kaos till honom. Någon gång på dan. Vi skulle höras på morgonen! En tackar för det. Att jag ska bort och Drasuten har annat att göra än att sitta och vänta bekom honom inte alls.
Så vi ska höras imorn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar