Höstlov

På smärtrehab existerar inte höstlov utan det är fullt upp. Sista veckan dock vilket inte undertecknad gråter över. 

Fr kaos är nu överlämnad till farmor där hon ska tillbringa de sista tre dagarna på lovet. Hon var superglad över att hon skulle dit så lovet är räddat för alla inblandade. 

Idag var också sista gruppträffen i smärtrehab. Som vanligt blev det stressigt då jag och fr kaos förlorade oss i LegoBatmans förtrollade spelvärld och kom iväg lite senare än tänkt. Till min xsvärmors förtvivlan kunde jag inte stanna och prata den här gången heller. Hundar skulle ut och vägen genom stan är full av bilar. 

Kombinerade promenerandet med lite social närvaro med bästaste Lupa och hennes yrväder. Los vovvos uppförde sig exemplariskt och det var trevligt för alla inblandade (talar för vår flock, men hoppas det var ömsesidigt). 

Tack kära du för att du klädde på dig igen och vallade lantisarna trots er långpromenad. 

Sen in i bilen och vidare genom stan till sjukhuset för gruppen. Slängde i mig en hamburgare i farten och sladdade in lagom för att hinna kissa innan cirkeln började. Fick sova en kvart eftersom det var liggande medveten närvaro. Hur medvetet närvarande man är när man sover har jag ingen susning om men sjukgymnasten säger att det är ok. Så jag snarkar vidare. 

Det var som sagt sista gången vi träffades alla fyra och även om jag gärna velat fråga snyggingen tidigare så har jag bangar ur men nu kom kvinnan jag haft svårast för med sitt telefonnummer på en lapp. Genast föreslog jag att vi kunde adda på det stora fejset och nya lappar producerades. Vet med mig själv att jag inte kommer ringa. Men fejset kollar jag dagligen. 

Nu är jag hemma. Middagen är inhandlad. Funderar på att tända en brasa. Drasuten är ute på äventyr och kommer när han kommer. Båda ungarna är borta. Så bara jag och djuren behöver stå ut med varandra.