En sak jag inte förstår så är det hur det kommer sig att cyklar verkar föröka sig som kaniner i låsta utrymmen. Vad gör de när vi inte ser?!?! Bjuder de in sina hemlösa polare som sen stannar?
Varje år har vi två städdagar (jag har nu varit med på tre) och varje gång har cykelrummen gåtts igenom och rensats likförbaskad är det fullt och hur många cyklar som helst att kasta nästa gång vi har städdag. Den här gången hade styrelsen gått ut och bett alla sätta namn på sin cykel och de ägarlösa skulle omhändertas omedelbart och förpassas till evigheten tillsammans med resterande skit. Många har hörsammat uppmaningen men döm om vår förvåning när vi kikar in i förråden och hittar nya lappar på gamla trasiga skitiga cyklar som helt klart stått obrukbara de senaste decennierna medan nya fräscha cyklar saknar namnlapp. Då är ju frågan hur göra man nu? Vi kan ju inte kasta snygga fräscha cyklar som dessutom inte har damm som man kan koldatera och behålla alla dessa reliker bara för att de har namnlapp. Vi sållade hårt och rättvist, alla med lapp som såg ny ut fick stanna så fick också de cyklar som såg ut att användas även om de saknade lapp. Däremot bar, drog och kånkade vi ut en hel del lik och det rum där alla utslängda cyklar skulle vara i blev fullt efter bara två cykelrum.
Eftersom det var städdag bestämde sig några att buskarna på baksidan skulle beskäras. Sagt och gjort fram kom trädsågen (inte sekatören) och man började kapa hej vilt till höger och vänster. Istället för att klippa/skära ner buskarna till fotknölarna så att de kan börja från början har man klippt lite här och där efterlämnandes en häck som ser mer än luggsliten ut. Det gapar stora hål på vissa ställen med andra ställen fortfarande är täta och förväxta. Förstår inte grejen.
Jag går ut för att dels jag är med i styrelsen och det ser inte bra ut om man skolkar då men också för att jag vill lära känna mina grannar. Men det är som vanligt inte så många av de boende som faktiskt orkar bry sig. De sitter och kurar bakom stängda persienner och går hukande förbi oss som går ut och trotsar vädrets makter. Jag har själv varit sån och jag bryr mig inte men det är ändå rätt faschinerande att det alltid är samma människor som kommer ut.
Några, bla mina närmaste grannar är rätt osällskapliga och väljer alltid en syssla som gör att de kan hålla till bakom husen (helst vid deras egen uteplats) andra står helst och pratar med varandra och gör inte många knop utan ser det som ett sätt att prata med andra och komma ifrån gubben/gumman/ensamheten. Men på det hela är det bra att umgås. Men shit va tråkigt det är...
men jag fick en hel del slängt i grovsopskontainern i alla fall och lilla fröken kaos var social och i kväll somnade hon på fem röda (överdriver inge)
"Skänk mej av livets överflöd och jag kan undvara det nödvändigaste."
Oscar Wilde
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar