Sen gick det käpprätt åt pipsvängen, eller rättare sagt toalettkröken. Efter flera dagar ostrikt diet med mjölkprodukter i alla möjliga och omöjliga former la så magen av och vi fick helt enkelt vänta med att trampa till stranden tills jag var säker på att magen var ok.
Eftersom fr kaos ville åka cykel till stranden så gjorde vi så och efter dryga 2 timmar kom vi så fram straxt efter lunch. För första gången sedan jag hittade min paradisstrand var det "fullt" med människor här. Med fullt innebär att det på en 30 m sträcka fanns 3 grupper utspridda. Det var därför inga problem för oss att hitta en plats och slå oss ner. Fr Kaos rusade direkt ner till vattnet och eftersom jag inte haft tur med vädret på resan ner utan solen gassade som mest så var jag snart efter för att svalka av mig. Men döm om min förvåning när jag upptäckte att det vatten som för några dagar sedan var så kallt att mina fingrar och tår förlorade känseln hade blivit varmt. Så jag blaskade av mig och la mig sedan till rätta med en liten skvallertidning jag dagen till ära inskaffat medan fr kaos rände runt och bärgade de döda fiskar som låg i strandkanten.
Efter någon timme kommmer så även vännerna med son förbi för att kolla på den strand som jag pratar mig så varmt om, tror dock inte de delade min förtjusning men de blev kvar och fr kaos lycka var nu fullkomlig. Få rusa runt i vatten med en kompis.
Vi blev kvar efter att de packat ihop för att ta sig hem och stranden låg så när som på en kvinna med hund härligt öde som jag vant mig vid. Ville verkligen inte åka hem, men med tanke på restiden och sängtider så var det inte mycket annat än att packa ihop och ta sig hem.
Vet inte om det beror på att landet faktiskt lutar lite eller om det var för att jag ville hem men resan gick snabbare. Tror faktiskt att det är så att det är ett litet uppförslut hela vägen från Visby till Tofta. Ett sånt där långt segt uppförslut som knappt är märkbart när man går eller kör bil men som cyklist märker man det tydligt. Hemvägen känns mycket enklare och vid flera tillfällen känns det som man får en liten extra push av ett nerförslut.
Vi kom fram till Visby kl 18 och då gick vi och åt vår obligatoriska hamburgare på kvarters sibyllan. Tyvärr var både jag och fr kaos lite trötta och irriterade så det sedvanliga tjatet om att äta upp maten blev mer irriterat än vanligt och möttes av ett trots inte av denna världen. så nu har båda två ont i magen.
Till sist hade dock hamburgaren nått målet och vi kunde ta oss hem den sista kilometern. Där var det bara att kasta sig in i duschen och tvaga sig. Eftersom det finns badkar här så slutade det med att liten lekte i badet och hade jättekul tills det var dags att nanna kudde.
Nu ligger hon och lyssnar på Pettson och Findus och försöker somna. Men det är varmt, ljust och det är svårt att varva ner. Tur vi inte har ngt förutom en middag med vännerna inplanerad i morgon. Tror det blir stranden någon timme, men då tar vi bilen så det inte blir så stressigt, för vi ska lämna tillbaka cykeln också.
Funderar skarpt på att ändra avresetid från kl 1 på natten till dagstur på söndag i stället. Om det finns några platser kvar vill säga.
Funderar också skarpt på att kanske åka tillbaka hit och cykla runt ön ensam när jag inte har kaos med, men när jag väl kommer hem är jag antagligen för lat för att göra slag i saken så det lär väl inte bli ngt mer än en tanke.
"Arbete är tillflykten för den som inte har något att sysselsätta sej med."
Oscar Wilde
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar