För första gången på många år har min kontakt med Arbetsförmedlingen slutat med en rätt angenäm känsla i magen. Det lär ändra sig åtskilliga gånger under tiden men just nu flyter jag på den känslan.
Efter dagens chock satte jag mig i bilen och drog till det lokala AF kontoret här i landet-långt-bort-i-fan och möttes av en hästsvansförsedd handläggare. När jag framförde mitt ärende lugnade han mig och förklarade hur vi skulle göra. Sagt och gjort, nu är jag anmäld till arbetsförmedlingen, datum för obligatoriskt informationsmöte är bokat och handläggare utsedd. Jag hade tur och den hästsvansprydde tog sig an mig.
Han var föredette punkrockare och var lagom skeptiskt till alla de regler och rutiner som AF har. Han konstaterade också att landet-långt-bort-i-fan innebar att öppettiderna var något reducerade men allt sköts ju nästan via internet så det skulle väl inte vara ett problem.
Att jag registrerat mitt företag var som han såg det, han var väldigt pro-eget företagande, inte som ett problem. Men han skulle kolla upp och återkomma med tid för handläggningsmöte då han även skulle meddela vad jag förväntades göra. Om det nu mot all förmodan skulle kunna vara ett problem sa han att det gick att komma runt detta genom att avregistrera företaget och sedan omregistrera det. Gillar när man får hjälp att hitta kryphål.
Så trots fan helvetes jävla skit - nu jävlar kör vi ändå
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar