Teknikens under

Just nu, i skrivandes stund, finns det tre, just det, TRE, skrivare i huset. Nåja nästan, en ligger i bilen utanför. Men ändå. 

Av något outgrundlig anledning fungerar dock bara en (förhoppningsvis) de andra vill gärna scanna men inte skriva ut. Alla toner finns och enligt självtesterna funkar allt. Men de vill absolut inte skriva ut.  En skriver ut hälften av texten, och då menar jag inte hälften av sidan utan hälften av raden. Så du ser överdelen på bokstäverna på vissa rader och nederdelen av vissa rader. Kräver rätt mycket av läsaren.

Den andra, skriver inte ut något alls. 

Så idag bestämde jag mig för att gräva djupt i plånboken och fixa en ny. Så nu väntar den på att bli inkopplad. Jag hoppas det är en ny skrivare jag behöver, för min plånbok är inte tillräckligt djup för att köpa en ny dator.

Omvägar

För en dryg månad sedan bestämde sig Drasuten för att han kunde tänka sig prova sådana där MBT-skor. Alltså sånna där med en "kudde" under foten som gör att man ska få en mer naturlig gång, vilket ska göra under för knän, rygg och höfter. Eftersom Drasuten känner av just dessa dela pga sin psoriasisartrit bestämde han sig efter en provkörning på sportaffären.

Men nu är ju just denna typ av sko rätt dyra så nätet dammsögs efter bästa pris. En site som såg seriös ut hade oerhört bra priser. Dock endast i USD, men inget problem för även med frakten så skulle  priset hamna långt under de som fanns på svenska sidor. Drasuten tog fram kortet och undertecknad shoppade loss. Fegade dock ur själv så endast ett par skor beställdes.

Efte ordern var lagd fick jag ett mejl som tackade mig för att jag valt att registrera mig hos dem. Jag kunde nu logga in mig på deras hemsida och kolla status på min order.

Eller så var i alla fall tanken.

I snart en månad har jag loggat in men möts av samma besked. Att betalningen var ok och ordern var "pendling". Eftersom Drasuten började bli lite svettig och undrade om han blivit lurad skickade jag ett mejl och undrade vad som hände. Inget svar. Tvärtom, fick reda på att mejlet studsade. Provade då att skicka från deras hemsida. Inget resultat. 

Drasuten bad nu att få alla uppgifter så att han kunde jaga lite, men i min abstinens har jag liksom förträngt det och dagarna har passerat.

Igår fick jag en avi om att jag hade saker att hämta på utlämningsstället. Fattade ingenting. Jag har ju inte beställt något. På grund av medicinmissen igår kom jag aldrig iväg. Men idag skulle vi ut och shoppa lite så då passade jag på att hämta ut vad det nu än kunde vara.

Döm om min förvåning när jag fick ett par skor inslagna i väldigt mycket tejp. Nästan bara tejp faktiskt.

Det var Drasutens nya skor!

Som självklart var för små. Han funderar på att gör sandaler av dem för att skicka tillbaka dem till Shanghai känns inte riktigt som ett alternativ. Speciellt inte som det kom ett litet följebrev i tejppaketet där det stod att de försökt få tag i mig upprepade gånger för att meddela mig att just det jag beställt inte fanns i lager. Men serviceminded som de anser sig vara, så skickade de ett par andra istället. Hade kunnat bli bra. Men ett par sandaler kanske blir bra.

Men skorna kom. Får man väl vara tacksam för.

Dumt huvud får kroppen lida för ...

Upptäckte nyss att jag glömt att ta morgondosen av mina mediciner. Vilken även inkluderar den "stor" dosen morfin. 

Som jag har undrat varför jag mått så dåligt idag. Magen helt körd och vallningarna värre än vanligt, til och med lite feber.

Det finns en förklaring till nästan allt. Som tur är.

Bakugn

Abstinens och värmebölja går inte så värst bra ihop.

Inte nog med att den inre termostaten höjs till olidliga grader, utom- och inomhus temperaturen når nya fantastiska höjder.

Igår återupptäckte jag min vetekudde. Ibland får även en smält hjärna en bra idé. In med kudden i frysen i trettio minuter, EURIKA! Det blev genast lite lättare att somna.

Apropå hjärnor. Eftersom vädergudarna bestämde sig för att använda vilodagen till att gräla och pissa på oss tog Drasuten och undertecknad oss en filmdag. Det vill säga en dag då vi sitter i soffan och plöjer igenom filmer vi sett eller filmer vi inte sett. Idag var det dags för den andra kategorin. Vi gav oss i kast med serien "The walking dead". En helt hjärnlös serie om du frågar mig. Och jag misstänker stark att man måste vara en hjärnslö tonåsaurius för att tycka att this is the shit man. Själv sitter jag mest och undrar varför i helskotta de hela tiden väljer det mest hjärndöda alternativet. Bara vetskapen att de har lyckats klämma ut åtminstone fem säsonger ger mig mer rysningar än tanken på själva zombieakopalypsen. Men det känns bra att veta att vår hjälte, trots no prain and all hart kommer att överleva. 

Vi har än så länge bara tagit oss igenom halva första säsongen. Tur vi ska ha gäster i morn så vi kan fokusera på något annat.

Tatoo

Drasuten fyller femtio i höst och hade tänkt ta oskulden i samband med detta.

Han vill tatuera sig. Men har svårt att hitta ett passande motiv. Vi har olika alternativ men han kan inte riktigt hitta rätt.

Häromdagen satt undertecknad och kollade på latinska citat och hittade ett som fick oss att skratta. Just nu kan han tänka sig denna text på underarmen. (Kan inte säga vad, förrän beslut tagits)

Undertecknad har också hittat två citat som skulle kunna få pryda den tomma underarmen och ytterligare en plats.

Mina citat:

per aspera ad astra -- genom svårigheter till stjärnorna (på underarmen)

pars maior lacrimas ridet et intus habet -- man ler åt sina tårar men har dem i sitt hjärta (plats ej bestämd)

Ska bara hitta pengarna.

Semester

Efter en vecka i Turkiet med sju olika viljor, sommartrötta barn och vuxna behöver man semester.

Det var härligt med lata dagar då man inte behövde tänka på att laga mat eller annat världsligt som tvätt och städning. Men om man reser med tre nästan vuxna, en ung vuxen och en tronårig nioåring blir det lätt lite gnissel och pang. Men på det hela har det varit bra. 

Bortsett från maten. Tyvärr levde inte hotellets mat upp till den standard som de utlovad men övriga gäster verkade ta för sig utan betänkligheter. Matberedning på tallrikarna var monumentala. För oss blev tyvärr komposthögarna större än det man faktiskt fick i sig. Levde på sladdriga pommes och grillat (för grilla kunde de illa fall).

Väl hemma tog vardagen över nästan direkt. Tvätten man slapp under veckan kom plötsligt fram och skulle tas om hand om och eftersom undertecknad är något anal när det gäller just smutstvätt så gick maskinen för fullt samma dag som vi kom hem. 

Hundarna var lyckliga när vi kom hem. Odågan lycklig och förlåtande. Han verkade inte bry sig nämnvärt men Byrackan däremot var lite avvaktande några dagar. Inte riktig sitt vanliga jag. Dessutom var han oerhört trött och det verkar inte som han riktigt kunnat slappna av med hundvakten utan känt sig tvingad att vakta hel tiden. Men efter tre dagar hade han sovit i kapp och den vanliga Byrackan visade sig. Nu är det bara sommarvärmen som gör att de är lite slöare än vanligt.

Nu är rövarna överlämnade till sin ömma moder, även rövare fyra ska tillbringa ungefär tre veckor där. Fr kaos åkte till sin fader i går och nu står vi för tre veck helt utan barn.

Just när fr kaos åker känns det skit. Även om hon är otroligt jobbig och krävande så blir det tomt när hon inte är här. Men det ska bli otroligt skönt att få lite lugn och ro, ingen som ska underhållas eller matas heller för den delen, på tre veckor. Semester!

Undertecknad får dock inte riktigt den ro som man skulle kunnat önska eftersom morfinabstinensen ställer till det humörmässigt och kroppsligt också. Är inte direkt på topp. Har kommit halvvägs och hoppas på en smidig landning.

Nu ut och njuta av sommaren.

Mina vackra klematis som dog under vinterförvaringen, återuppstod, blev uppätna av los vovvos men kom tillbaka. Vackrare än någonsin. Det är de små sakerna ...

Väntans tider

Nu stundar väntan och åter väntan. Vi checkar ut nu och bussen hämtar oss kl 21.30 lokal tid. Flyget går vid 23.55. 

Vi har som vanligt fördrivit tiden med bad oaptitlig mat och slappning i "skuggan". 

Nu ska vi snart äta tidig middag och sen hänga i loungen. 

Det är varmt. Fast inte i poolen, trots att de skriver att det är trettio grader i diton fryser undertecknad som en liten iller så fort som kroppen nersänks i vattnet. Övriga skakar på huvudet och tycker att det är varmt. I beg to differ. 

Ska bli skönt att komma hem samtidigt som tillvaron här är skön. 

Nu ska jag bara vänta. Och svettas lite.