fredag, juli 31, 2009

Nattens övningar

Vill bara börja med att be SL slänga sig i väggen och ta första bästa tåg direkt till helvetet utan att stanna vid gå.

I går var jag ute med vän och åt middag. Efter att jag vinkat av henne ringde annan vän som var ute på stan med före detta kollega och undrade om jag inte kände för att joina dem. Eftersom jag bara var en liten bit från det ställe där de stod och pimplade vin slöt jag upp.

Vid tolv tiden drog vi oss tillbaka och gick i samlad trupp till t-banan. Jag var glad, inte onykter alls, men det kändes bra att bara vara ute och kolla lite på folk. Mitt tåg skulle komma inom 4 minuter och det kändes ok. Hade kikat lite på turlistan för roslagsbanan och det skulle gå ett vid kvart i ett.

Trodde jag ja, när jag så väl anländer till Danderyds sjukhus insåg jag snart att det inte är meningen att man ska vara ute så sent en vardag kväll. Sista tåget hade gått 00.19 dvs en kvart innan än jag kommit på plats. Och nattbussen skulle inte gå förrän kl 01.48.

Satte mig tungt på en bänk i vänthallen och efter att ha suttit och bligstirrat på klockan medan den sakta tickade iväg fem minuter la jag mig ner och vilade. Tänkte jag skulle få lite vila eftersom det inte fanns så mycket annat att göra. Men nä, nu är det ju så att t-banan också stänker kl 1 så det dröjde inte länge förrän det kom ett gäng väktare och skulle stänga väntrummet. Jag och mina olycksbröder 3 inte helt nyktra grabbar fick snällt gå ut i nattkylan och sätta oss på någon bänk medan vi väntade på nattbussarna. Vi hade ju i alla fall tur med vädret och slapp regnet som öst ner någon timme tidigare.

Så där satt jag så i en timme och ugglade, det visade sig att det helt plötsligt skulle komma två bussar. Den enda vid tio i två och den går runt hela världen (kör samma väg som roslagsbanan) medan den andra som skulle avgå vid kvart över två går raka vägen till staden-långt-borta.

Jag valde det första nämda alternativet trots att min bänkbroder tyckte att jag skulle vänta på den andra snabbare. Men när jag väl kom fram till staden-långt-borta insåg jag att jag gjort ett bra val, det första den natten. Det tog drygt 50 min och jag fick straxt innan 3 krypa ner mellan lakanen och försöka slumra.

Men vad är det för jävla stil att stänga ner alla kommunikationer på nätterna! När jag satt på min bänk och ugglade kom jag på att de för något år sedan väldigt generöst öppnade upp och började köra nätterna igenom på fredagar och lördagar så att folk får vara ute och roa sig. Men på vardagar har store bror bestämt att du ska vara hemma före kl 00.00. Annars får du sitta och frysa på en bänk eller betala dyra pengar för att gynna taxibolagen.

"Allmänheten använder ett lands klassiker endast som ett sätt att hejda framåtskridandet."
Oscar Wilde

Ny mobil Going CHEEEP

Ja har ju haft en trevlig liten mobil som jag är nöjd med i stort. Men som den prylbög jag visat mig vara så tackar man ju aldrig nej till möjligheten att få en ny härlig telefon.

Var med väninna och kollade i butik för hennes abonnemang gått ut och jag stod dräglandes och tittade på. Suckade djupt och insåg att det är ett år kvar innan jag får byta till ny enligt det kontrakt jag har med Telenor.

Sen skiljdes våra vägar och jag tog mig en sväng förbi ett annat litet centrum och där blev jag stoppad av tre småsäljhajar. Den aktive hajen jagade ikapp mig och frågade om jag inte vill ha en ny mobil. Kunde ju inte annat än säga ja. Han radade upp en massa telefondummies och frågade för var och en vad jag tyckte. Till slut var det inga kvar eftersom jag funnit fel i alla telefoners utseende och han tittade lite skrämt på mig. Men eftersom jag fortfarande log stort fattade han nytt mod och som den säljare han var ville han inte låta den fisk som huggit försvinna i djupet så han började om från början. Den här gången blev det två telefoner kvar.

Eftersom charmhajen representerade Tele2 så hade han ju ett väldigt bra erbjudande. Men som den gamla surmört jag är så fick jag honom att trassla in sig i både det ena och det andra argumentet som jag raskt punkterade. Hans kollegor cirkulerade som hungriga hajar vid ett valkadaver och slängde in kommentarer när de insåg att han höll på att tappa taget.

Efter en dryg timmes diskuterande kom jag så till skott och tecknade ett avtal med den "billigaste" operatören. Då hade charmhajen slängt in följande

fri frysning - så jag kan frysa avtalet ett halvår och fortsätta ringa med min gamla abonnemang som inte går ut förrän hösten 2010 (på så sätt får jag bara dubbelt abonnemang ett halvår och det kändes ok)

fri upplåsning av telefonen - så jag kan använda mitt gamla abonnemang i den nya läckra telefonen

fri nröverföring - så jag den dagen jag bestämmer mig för att börja använda det lite billigare alternativet kan flytta över mitt favoritnr dit

minneskort på 2 GB fritt så jag kan spara ner alla härliga bilder (här är jag lite osäker på om det inte var det som ingick som han låtsades slänga in, men det visar sig om jag får ngt extra kort eller inte)

3000 gratis sms - hej vad gör jag mest... jo messar

ringa för 19 öre/min och sms för 19öre/min (när de fria är slut)

telefonen - en SonyEricsson C905 med 8 megapixel, med autorotation på bildskärmen, inbyggd GPS.

Låter ju bra, men finns säkert en liten hake någonstans. Men den smällen får jag väl ta då. Funderar på att gå till Telenor och fråga hur de tänker trumfa detta, om de nu vill behålla mig som kund! Men får se om jag orkar.

Efter att jag tröttat ut charmhajen så bjöd jag alla hajar på krokofant (de visste inte ens vad det var för något) och gick därifrån.

Blickar ur stunden:
* Vid ett tillfälle sa jag att det var just sånt här jag inte skulle göra... vara spontan. Varpå den sötaste hajen i gänget raskt slänger ur sig: "Vaddå spontan, du har ju stått här över en timme nu!" .... kommentar OPS I did it again

* När vi så kommit till den stund charmhajen väntat på, jag ska skriva på avtalet, ber han om mitt personnr. Det registreras. Söthajen står vid sidan av (som han gjort hela tiden) och jag riktigt hör hur hans hjärna arbetar. Efter en stund kommer kommentaren: "Vaddå e du 38???" "På riktigt?"... de enades om att jag inte såg ut att vara en dag äldre än max 30... vaddå 30 e ju inte en dag äldre än 26... Så både egoboost och ny telefon, kan ju inte bli bättre

"Det är inte i det man äger utan i det man är som personligheten yttrar sig."
Oscar Wilde

onsdag, juli 29, 2009

Homestyling by me again

här kommer lite bildbevis på att jag faktiskt har gjort lite saker... ber om ursäkt om bilderna är suddiga, min nya fina mobil med 8,1 megapixel kamera har inte kommit än *hehe*


Hyllan med spottar undertill





Hallen blev jävligt grön, men än så länge har jag inte gett upp, saknas en del detaljer återkommer när de är på plats







Det ska vara gröna blad men jag har inte hunnit måla dem ännu, ska göra det så då lär det förhoppningsvis bli lite bättre















"Kultiverad fritid framstår för mig som människans huvuduppgift."
Oscar Wilde

måndag, juli 27, 2009

Semesterdöden

För någon dag sedan fick jag ett mess från en vän, hennes äktenskap har gått åt helvete och semestern slutar med skiljsmässa och försäljning av hus. Har försökt stötta och undrar vad det är med människor

Hennes man har efter 13 år vara 4 med barn kommit på att han vill partaja, han tycker det är tråkigt och de är för olika. Men hey hur många gånger har man hört det. Verkligen standard! Ibland undrar jag om det finns en inbyggd mall i människor som gör att vi gör allt på exakt samma sätt?!

Förstår verkligen inget.

bara att inget är som det verkar, vi träffades och umgicks en del på Gotland och även om jag kände att de var lite mer edgy mot varandra så trodde jag inte att de var ett par som skulle gå skilda vägar. Men efter samtal med väninnan så har det uppdagats att verkligheten klart varit annan än fasaden.

Ännu ett äktenskap som fallit offer för den grymma semesterdöden.

"Om vi män fick den kvinna vi förtjänade kunde inget värre hända oss."
Oscar Wilde

Energikickar och barmhärtighetsmord

Ja i dag kom jag faktiskt upp i rätt hyffsad tid och efter att ha såsat runt och gjort nada i några timmar fick jag upp ångan och har nu i skrivandes stund fått upp hyllan i sovalkoven med tillhörande spottar så nu helt plötsligt så har jag fått ljus i rummet. Men eftersom det är en liten avskärmad miljö så får jag inte ha tänt så länge åt gången eftersom det blir varmt som en bakugn där inne även utan lampor. Men det är ändå lite roligare med en möjlighet att tända.

Sen fixade jag draperiet som fungerar som insektsstoppare i altandörrn, skruven lossnade och allt ramlade ner en dag för några veckor sedan och sen har stroppen hängt och slängt och mest irriterat. Men nu är den på plats, så får vi se hur länge den håller sig uppe.

Sen fick jag lov att döda en av moder jords skapelser, hittade en stor humla som trampade runt i mina rabatter, hon försökte ta sig upp på en av de klätteranordningarna och där satt hon och viftade med vingarna. Eller rättare sagt vingen, för vid en närmare besiktning upptäckte jag att den ena vingen var borta och kvar var bara den lilla stabiliseringsvingen. Hon var således dömd att dö. Jag försökte placera henne vid lite blommor så hon skulle få äta och gick in, men eftersom jag är den blödiga jävel jag är så kunde jag inte släppa henne utan gick ut och tittade till henne ibland.

Till slut insåg jag det fåfänga och gjorde plågan kort, jag klippte huvudet av henne. Må hon surra fridfullt i humlehimlen.

Annars rullar dagarna på och snart kommer kaos igen och det blir till att vara klar med projekten.

"Jag arbetar hårt med att lata mej."
Oscar Wilde

torsdag, juli 23, 2009

upp som en sol å ner som en pannkaka

energin är verkligen borta, i dag sov jag till kl 11 igen. Eller sov å sov låg och grubblade på livet och svettades. Det är verkligen varmt i min lilla alkov, trots att fläkten går på hela natten. Sover som en kratta och vaknar lika trött som när jag gick och la mig.

Idag har jag bara tvättat, högarna med projekt blir bara större och större eftersom jag har en otrolig förmåga att hela tiden tänka om och göra på ett annat sätt vilket kräver nya saker. Istället för att hålla mig till en plan och köra på det ändrar jag om tills den ursprungliga planen knappt är ett minne längre. Gäller nog det mesta i mitt liv, har många idéer men orkar inte slutföra en innan jag har utvecklat det till något helt annat.

Tittar på diskbänken där rollokola trängs med träningsflaska ohc odiskade glad, salta kex och annat jox. Hur svårt kan det vara!? varje gång jag städat och faktiskt fått iordning på allt så havererar det direkt på grund av min oförmåga att hålla efter. Orka ta fram de fina pärmarna och sätta in räkningarna när jag betalt dem. Orka gå till den där jävla kartonginsamlingsbyttan som jag måste åka bil till, osv osv. städa ur garderoben eftersom kläderna nu ligger i högar på golvet då jag inte kommer in å kan hänga upp dem. Men då måste jag ju dra ut allt och det verkar såååå jobbigt.

Fan kanske ska äta lite å se om jag får lite mer energi då

"Av alla attityder är den moraliska den mest oanständiga."
Oscar Wilde

onsdag, juli 22, 2009

Åså var den en sån dag

Vet inte varför, men just nu är det berg-å-dal-bana med mitt känsloliv.

Ena stunden känner jag mig på topp, stark och kraftfull. Har massor med energi och allt känns fullt genomförbart.

Nästa sekund är jag nere i gyttjan igen. Energin har runnit ut och jag känner mig helt tömd. Tror att det är för att jag har så svårt att verkligen göra det som känns rätt och det hämmar mig. Känslan av att inte våga ta steget och bli den där jag ser i mina tankar gör mig frustrerad.

jag vågar fan inte ens säga nej till en dejt med en person som jag inte är intresserad av för jag vill inte såra honom. Men vad är det för stil?! Varken juste mot mig själv eller honom.

Jag vill gå massageutbildningen men vågar inte för jag oroar mig för om jag verkligen vill massera kreti och pleti. Tänk om jag tycker att det är jätteroligt då?!

Köpte färg till att fixa hallen, blev en tråkig grön som ska matcha den konstiga gröna jag har och några klisterblad som dekoration. Energin försvann så fort jag kom innanför dörren och jag har tilbringat dagen med att springa runt i WoW-världen å irritera mig på alla idioter.

Känner mig bara anti allt just nu. Massor jag vill göra samtidigt har jag ingen energi att göra det.
Hur hittar man energin? Hur hittar man motivationen att sparka sig i röven?!

Vill gå ner i vikt! Vill hitta meningen med arbetslivet! Vill träffa en man! Vill bo i en lägenhet som jag ser en framtid i?! Även om jag pysslar med den här så känns den inte som något jag ser mig bo i en längre tid. Känner mig rastlös och vill hitta en grund!

Men fan det verkar helt jävla omöjligt. Vad ska krävas?! Var hittar jag det modet att bli den jag tror att jag är?! Fan för att jag ska vara så jävla velig och bekväm.

Vill ju verkligen inte bli som min mamma! usch i dag har hon irriterat mig. Det är konstigt att man samtidigt som man älskar någon kan förakta en person så mycket.

Jag föraktar att hon låtit sig förfalla på det här sättet, föraktar att hon blivit den bittra hatiska surkärringen som hon blivit och sådana människor har hon själv föraktat. Älskar henne för att hon är min mamma. Föraktar henne för att hon inte vågar ta tag i saker utan går hemma och muttrar tills hon blivit så arg att hon bara kastar ur sig en gnällig kommentar.

må jag aldrig bli som hon

"Varje kvinna blir lik sin mor - det är hennes tragedi.
Ingen man blir lik sin mor - det är hans tragedi."
Oscar Wilde

tisdag, juli 21, 2009

Nya tider

Det sägs att när en kvinna går igenom förändringar så byter hon frisyr... eftersom jag byter frisyr var tredje månad undrar jag vad det betyder?!
Antagligen ingenting annat än att jag är en typisk tvilling, ombytlig och opålitlig... fast det där sistnämnda vill jag faktiskt protestera mot.
Vilket fall som helst så blev min nya frisyr jättebra, är nöjd som vanligt och jag hoppas att det håller i sig även när jag tvättat håret själv.
Nu är det insytt lite fuskhår men det mesta är mitt eget och det känns skönt att kunna känna vinden i hårbotten även om det känns skumt första gångerna.
Efter 6 timmar i frisörstolen så blev resultatet






"Egenkärlek är begynnelsen på en livslång romans."
Oscar Wilde

måndag, juli 20, 2009

Frihet och tystnad

Det här nog den värsta dagen på hela tiden. Avlämningsdag. Fr Kaos far som ett yrväder och är så lycklig för att pappa ska komma. Hon konstaterar att när hon är hos pappa är jag ensam och då är det tyst här.

och Tyst är det... och samtidigt som det är en välsignad tystnad så är den fruktansvärd. Det är otroligt skönt att äntligen kunna sitta ner och bara vara, få tid att fånga tankarna och faktiskt känna på allt utan att hasta vidare till nästa punkt i livet. Skönt att få vara bara jag. Men samtidigt är det tråkigt att vara utan min egen lilla krigare.

Efter att fadern hämtat barnet åkte jag direkt och shoppade, tänk va mkt bättre man mår när man får göra av med pengar eller äta (något jag tillbringat kvällen med att göra äta alltså). Jag köpte en skrivare/scanner och har tom lyckats installera den, så nu kanske det dyker upp ett och annat gammalt foto på undertecknad eller något i undertecknads liv.

Sen när det var gjort hoppade jag in en snabbis på IKEA och gjorde av med lite pengar även där. Eftersom jag måste möblera om lite nu när skrivaren ska på plats blir det en del följder och jag måste därför köpa lite nya detaljer, sicken otur.

imorgon stundar dagspass hos frisören och just nu är jag lite orolig för hur resultatet ska bli, efter många års tjatande verkar det som jag böjer mig för frisören och låter dem sätta in rader av löshår i mitt eget. I vanliga fall har jag antingen löshår eller mitt eget, men med den nya rakpermanent tekniken blir håret väldigt platt och eftersom jag har ett väldigt tunt hår (fast mycket) så blir det inte mycket kvar när de plattat ut de och jag känner mig som en tant.
När jag sa detta till frissan så sa hon att då rekommenderade hon att sätta i några rader löshår för att få lite volym. Vi får väl se, jag är tveksam till att det kommer bli snyggt att blanda mitt negerkrull (uträtat eller inte) med europeiskt hår. Skillnaden syns mer än man vill och även om jag nu har löshår så vill jag åtminstone att det ska se snyggt ut och inte som man har två olika lager. Men men vi får väl se hur det blir.

Sen ligger veckan öppen för det mesta, planerna på att sticka tillbaka till Gotland får nog tyvärr vara eftersom jag upptäckte att det finns så otroligt mycket att ta hand om och fixa här hemma. Saker som jag vill göra men som jag ständigt skjuter upp på framtiden. Vilket gör att jag aldrig riktigt kommer mig till rätta eftersom jag hela tiden ser mina projekt och blir irriterad på att de aldrig blir klara. Kanske blir det att utnyttja tiden till sådant, lite träning, bio och kanske en dejt eller två.

"Det bästa sättet att bli kvitt en frestelse är att falla för den."
Oscar Wilde

söndag, juli 19, 2009

Gotland dag 7 och hemma dag 1 - bilder






Vet inte om jag ska ta det som ett tecken, men båda gångerna jag åkt från ön har ett oväder dragit in timmarna innan avfärd.

2007






2009






Tidsfördriv innan båten:



Hoppborgen som hon suktat efter i en vecka, äntligen fick hon inta den










I bilen i väntan på färjan, vi gör vad vi kan för att hålla oss vakna















Så äntligen på färjan så får man så somna in












när jag försöker sätta en etikett på henne: R du en Krigarprinsessa eller... nä en tjej som är riddare bara, är hennes svar. kan inte vara enklare än så






Jämställt så det förslår, en riddartjej på väg till jobbet men hon måste först lämna barnet på dagis. Vem har sagt att man inte kan vara både tjej, tuff och ha familj!?!
"Kvinnans styrka ligger just i att man inte kan förklara den."
Oscar Wilde

Gotland dag 7 - hemfärd

Dagen var lika strålande vacker som föregående till en början i alla fall. Vi startade dagen med att packa lite och jag städade, för att slippa ha det hängande över mig senare. Sen var det folkrace igen, den här gången var det roligare att titta på människorna runt omkring och sitta i gruset och gräva med glasspinne. Men hon verkade nöjd ändå.

Typisk dialog:
fr Kaos står och råstirrar på de som har satt sig bredvid oss, en familj skogsmurrar som har stolar och sitter och pöser.
U(ndertecknad): hörrö vad har jag sagt om att stirra på folk!

Kaos: men du sa ju att vi skulle titta på folk?

Ja vad svarar man på det, försökte förklara skillnaden på att stirra och titta men jag vet inte om hon riktigt hängde med.

När finalerna var körda sprang vi till bilen och åkte hem, väl hemma fick jag plocka fram pincetten och plocka bort ett litet litet fiskben som trängt in i ena foten på fr Kaos under gårdagens rusningar på stranden (såg inget på stranden men nu hade det blivit lite infekterat och jag såg det lilla försåtliga benet). Smärtan måste varit jävlig och hon skrek men jag fick "operera" bort benen och när så Batman-plåstret var på plats var allt frid och fröjd igen.

Lite orolig var hon dock om hon skulle kunna hoppa i hoppborgen som vi skiktat in oss på, men efter några provhopp kom hon på att hon kunde hoppa på tå så gjorde det inte ont.

Vi tog oss in till Visby och åt glass, hoppade hoppborg, ja undertecknad hoppade inte utan agerade som vanligt jävulen-som-inte-bär-prada. Det är jävligt underligt att människor är så flata. Den här hoppborgen var inte stor och står inne på ett fiks mark utan större tillsyn av de sommarjobbande ungdomarna. Det är en blandning på åldrarna på de hoppande men oftast från 6 år och neråt. Det var tom en liten varelse som inte ens kunde gå som satt och lyckligt skumpade med. In hoppar då en kille av utländsk härkomst (föräldrarna befinner sig inte ens på området utan en bit därifrån) i 10 års åldern. Han börjar lite fredligt men efter ett par hopp börjar han så ta ut svängarna och gör saltomotaler, kullebyttor och halvnelsons. Effekten är att alla andra måste stå längs väggarna för att inte riskera att få hans 45or i huvuet.

Det står föräldrar runt borgen, undertecknad sitter som den latmask hon är vid ett bord en bit bort och överskådar det hela. Efter en stund börjar de övriga föräldrarna plocka bort sina barn ur borgen med motiveringen att de kan bli skadade när den stora pojken hoppar. Men ingen säger åt grabbhalvan. När flera grupper barn blivit ivägskrämda och fr kaos mest står i ett hörn blir jag rent av förbannad, jag stegar fram och säger åt grabben att komma till öppningen där jag relativt vänligt ber honom att inte göra kullerbyttor. Han verkar inte riktigt förstå, men tillräckligt mkt förstår han eftersom han så fort jag vänder ryggen åt gör extra höga kullerbyttor och nu springer och kastar sig till höger och vänster.

Nu slutar jag vara snäll och säger åt honom ordenligt. Efter några trotsiga kullerbyttor börjar hans attityd dock rämna och han blir stående. Nu får en annan mamma upp näbben och säger med "gullig" till honom. Jag försöker få honom att förstå att det är ok att han hoppar men att han ska strunta i kullerbyttorna. Efter detta hoppar pojken som de andra och övriga barn vågar återigen ge sig ut och studsar vidare. Men jag förstår inte de föräldrar som inte säger åt någon som så tydligt riskerar deras barns hälsa utan väljer att avsluta sina barns nöje. Är vi så fega vi vuxna?! Inte konstigt att våra barn är som de är, när ingen vågar säga ifrån.

Efter ett tag känner sig fr kaos färdighoppad och vi ger oss innanför ringmjuren för att få i oss mat. I några dagar har vi passerat en restaurang som har grillbuffé och nu slår jag till och tänker att lite grillat vill jag åtminstone få i mig den här sommaren. De är tom så vänliga att de ger fr kaos från á la karte menyn fast det inte riktigt är tid för det. Men däremot hade jag vad grillbuffén gäller kunnat stå över. Det var nog det mest patetiska försök till grillning som jag varit med om och det är nästan en skam att man får kalla det för grill-buffé. Nåja ingen åker väl till Visby stockholmsveckan för att äta mat så de behöver väl inte anstränga sig så länge de har öl och sprit tillgängligt och jag är inte tillräckligt rik för att tycka att det är värt att gå på de "finare" restaurangerna.

Efter middagen återstor fortfarande åtskilliga timmar innan båten åker och jag bestämmer mig för att vi ska gå runt lite i Visby. Det finns ju lite ruiner och fr kaos som den riddartokiga dam hon blivit tycker att det är jättespännande att titta på dem. Ja, jag vet det är ful att ljuga men en kyrkoruin är inte lika häftig som en ruin efter en riddares hem för en 4 åring. Men om jag kan fåhenne att tycka att det är intressant kan vi när hon har åldern inne ta det för vad det är istället.

När vi nått havet börjar himlen mörkna, tyvärr inte för att kl är slagen utan för att ett oväder är på väg in. Vinden ökar och åskan börjar höras på avstånd. Fr Kaos som blivit skrämd av åskan tidigare i sommar blir rädd och vill att vi ska ta oss till bilen och åka hem. Men eftersom vi är i ena änden å bilen i den andre så blir den en bra bit att gå. Under tiden passar jag på att berätta om guden Tor som är arg och slår med sin hammare. Efter den lilla sagan ter sig mullret inte lika otäckt längre och hon vågar sig till och med på att skratta. Men sen kommer regnet, och det är ett riktigt åskregn, man blir blöt in på bara kroppen av de första dropparna och resterande är mer för att jävlas.

I bilen skrattar vi åt vår situation och fr kaos säger att det inte var så farligt. Men hon är glad att vi är inne.

När vi kommer tillbaka till lägenheten passar jag på att packa bilen i ett litet uppehåll och sen sitter vi på balkongen och tittar på medan ovädret drar förbi. Sen kommer en ambulans och vi följer med spänning händelserna på gården. En något överförfriskad donna ska transporteras till sjukhus medan resten festar vidare och nej det var inte någon stockholmsbrat utan en av de öboende.

Kl 22 ger jag upp och vi lämnar lägenheten, tänker att det blir lättare att hålla oss vakna om vi sitter i bilen, vilket inte var helt sant eftersom det när vi kom till färgelägret fortfarande var 2 timmar innan båten skulle gå. Som tur är kommer en del av folkrace-bilarna förbi och det gör att fr kaos håller intresset uppe. Så på det hela taget går det fantastiskt bra. Vi är vakna tills vi kommer till våra platser och sen somnar hon som en sten, jag vilar ögonen men får mig nog någon timmes sömn. Sen är det bilfärd hem och trots att hon fått gå till bilen själv somnar hon om och sover hela vägen hem. Jag hinner packa ur bilen också och sen går vi och lägger oss.

Dagen har tillbringats hemma, tvätt har tagits omhand, trädgården fixats lite i (även om mor varit här och hållet ett vakande öga) och sedan en sväng till hanglet.

Nu sover hon och jag ska snart följa hennes exempel. I morgon kommer så fadern och hämtar och jag får två veckors ledigt. Något jag ser fram emot med blandade känslor. Jag förstår inte hur människor kan välja att skaffa barn på egen hand, har de inga egna behov eller har de en familj som ställer upp. Att ha barn 24/7 är inte en dans på rosor och man är utmattad och får ingen tid för sig själv. Inget som funkar för mig, behöver ladda mina batterier ibland med lite ensamtid. Men samtidigt är det fruktansvärt att inte alltid få ha min lilla krigarprinsessa hos mig.

"Samvete och feghet är samma sak. Samvetet är firmamärket."
Oscar Wilde

fredag, juli 17, 2009

Gotland dag 5 och 6 - bilder

Dag 5 på stranden - Kavaljer och Fr Kaos busar i strandkanten
Små döda fiskar är väldigt spännande
Dag 6 på stranden, fr Kaos roar sig själv
På kvällen kollade vi på ruinen av ST Karins kyrka. Vi hade tur och lyckades smita in fast det egentligen inte är öppet för allmänheten.
Fr Kaos är övertygad om att här har det minsann bott riddare.


Till sist hittade vi en riddare, fast han var lite platt och konstig





"Kultiverad fritid framstår för mig som människans huvuduppgift."
Oscar Wilde

Gotland dag 6 - dejavue eller

Dagen har inte varit så mkt annorlunda än gårdagen om man bortser från att jag inte haft ont i magen och att vi var på stranden några timmar tidigare. Dessutom cyklade vi inte så restiden förkortades väsentligt.


Det var skönt som fasen och fr kaos springer runt som en galning. Hon söker kontakt med andra barn men är inte modig nog att själv ta kontakt utan cirkulerar runt dem i allt snävare cirklar i hopp om att de ska bjuda in henne. Vilket de aldrig gör, till hennes stora besvikelse och i kombination med en dödligt tråkigt mamma så får hon små svackor ibland men oftast springer hon runt och vrålar. Turligt nog hade vi bestämt med vänner att mötas upp i Visby och äta middag så hon fick leka med sin kavaljer.


Vår hemresa stundar och det är med blandade känslor jag ser fram emot att komma hem och att bli av med fr kaos. Dels ska det bli skönt att få sova i sin egen säng och det ska bli skönt att slippa de ständiga grälen och trotset. Men samtidigt kommer det bli oändligt tyst och tomt.


Nu sover lilla damen och jag ska försöka få i ordning de vi ska packa för i morgon blir det folkrace och lite Visby på kvällen. Struntar i stranden eftersom både hon och jag har fått färg så det räcker. Båten går kl ett på natten och det är frågan om vi ska sova lite på kvällen eller om jag ska försöka hålla liv i fröken kaos så länge som möjligt och se om hon sover lite på båten för en gångs skull.


"Mina egna affärer tråkar ut mig till döden; Jag föredrar andras"
Oscar Wilde

torsdag, juli 16, 2009

Gotland dag 5 - Strandliv

Dagen började med sovmorgon, för första gången på jag vet inte hur många år vaknade inte fröken kaos i ottan utan först kl kvart i åtta. Då hade undertecknad legat och vridit sig i någon timme men eftersom jag är van låter jag inte detta stressa mig utan jag slumrar 15 minuter i taget.

Sen gick det käpprätt åt pipsvängen, eller rättare sagt toalettkröken. Efter flera dagar ostrikt diet med mjölkprodukter i alla möjliga och omöjliga former la så magen av och vi fick helt enkelt vänta med att trampa till stranden tills jag var säker på att magen var ok.

Eftersom fr kaos ville åka cykel till stranden så gjorde vi så och efter dryga 2 timmar kom vi så fram straxt efter lunch. För första gången sedan jag hittade min paradisstrand var det "fullt" med människor här. Med fullt innebär att det på en 30 m sträcka fanns 3 grupper utspridda. Det var därför inga problem för oss att hitta en plats och slå oss ner. Fr Kaos rusade direkt ner till vattnet och eftersom jag inte haft tur med vädret på resan ner utan solen gassade som mest så var jag snart efter för att svalka av mig. Men döm om min förvåning när jag upptäckte att det vatten som för några dagar sedan var så kallt att mina fingrar och tår förlorade känseln hade blivit varmt. Så jag blaskade av mig och la mig sedan till rätta med en liten skvallertidning jag dagen till ära inskaffat medan fr kaos rände runt och bärgade de döda fiskar som låg i strandkanten.

Efter någon timme kommmer så även vännerna med son förbi för att kolla på den strand som jag pratar mig så varmt om, tror dock inte de delade min förtjusning men de blev kvar och fr kaos lycka var nu fullkomlig. Få rusa runt i vatten med en kompis.

Vi blev kvar efter att de packat ihop för att ta sig hem och stranden låg så när som på en kvinna med hund härligt öde som jag vant mig vid. Ville verkligen inte åka hem, men med tanke på restiden och sängtider så var det inte mycket annat än att packa ihop och ta sig hem.

Vet inte om det beror på att landet faktiskt lutar lite eller om det var för att jag ville hem men resan gick snabbare. Tror faktiskt att det är så att det är ett litet uppförslut hela vägen från Visby till Tofta. Ett sånt där långt segt uppförslut som knappt är märkbart när man går eller kör bil men som cyklist märker man det tydligt. Hemvägen känns mycket enklare och vid flera tillfällen känns det som man får en liten extra push av ett nerförslut.

Vi kom fram till Visby kl 18 och då gick vi och åt vår obligatoriska hamburgare på kvarters sibyllan. Tyvärr var både jag och fr kaos lite trötta och irriterade så det sedvanliga tjatet om att äta upp maten blev mer irriterat än vanligt och möttes av ett trots inte av denna världen. så nu har båda två ont i magen.

Till sist hade dock hamburgaren nått målet och vi kunde ta oss hem den sista kilometern. Där var det bara att kasta sig in i duschen och tvaga sig. Eftersom det finns badkar här så slutade det med att liten lekte i badet och hade jättekul tills det var dags att nanna kudde.

Nu ligger hon och lyssnar på Pettson och Findus och försöker somna. Men det är varmt, ljust och det är svårt att varva ner. Tur vi inte har ngt förutom en middag med vännerna inplanerad i morgon. Tror det blir stranden någon timme, men då tar vi bilen så det inte blir så stressigt, för vi ska lämna tillbaka cykeln också.

Funderar skarpt på att ändra avresetid från kl 1 på natten till dagstur på söndag i stället. Om det finns några platser kvar vill säga.

Funderar också skarpt på att kanske åka tillbaka hit och cykla runt ön ensam när jag inte har kaos med, men när jag väl kommer hem är jag antagligen för lat för att göra slag i saken så det lär väl inte bli ngt mer än en tanke.

"Arbete är tillflykten för den som inte har något att sysselsätta sej med."
Oscar Wilde

onsdag, juli 15, 2009

Gotland dag 4 - bilder
















morgondimman ger med sig, ser nästan ut som det brinner














karusell är fortfarande ett uppskattat nöje




















ett litet depåstopp är nödvändigt i värmen












pippi busar med kling å klang



























sen blir det hoppa av igen


















vid middagen vill fr kaos fota mig istället för att jag bara tar kort på henne, sagt och gjort.... här är jag







"Bästa sättet att lyckas är att överdriva."
Oscar Wilde

Gotland dag 4 - allt e uppåner

Idag sken solen lika strålande som föregående dagar. Trots sen kväll i går vaknade fr Kaos redan kl 7 och det var inte mkt annat än att försöka hålla god min och ta sig upp, dock stal jag som vanligt en extra timme. Eftersom det var bokat med vännerna och fr kaos kavaljer om dejt på Kneippbyn och pippi land så var det bara att direkt efter frukost hoppa på den röda springaren och ge sig av. Nu var det bara 3 km dit så det var en barnlek. Eftersom det går en stor väg genom området där vi bor måste vi åka mot Visby innan vi kan svänga av söderut och där upptäckte vi att det drivit in dimma över staden. Tjock mörkbrun dimma som sänkte sig över den yrvakna stan.

Men när vi kommit ut en bit från stan lättade dimman och det var återigen lika strålande väder. Vädret höll i sig hela dagen med undantaget att vi fick ett härligt molntäcke som dolde solen just när pippi teatern skulle sätta igång, och det var mer än uppskattat eftersom det är utomhusteater utan någon som helst möjlighet till skugga.

På pippiland finns förutom villa Villekulla även hoppborgar i olika format, piratskepp och trampbåtar. Vi var där när de öppnade kl 10 och kom inte hem förrän kl 17. Vi duschade snabbt och grenslade den röda igen för en tur till Visby för lite middagsmat.

Där konstaterar jag att det är dyrt att äta i innerstan, 79 kr för en barnpizza... som hon dessutom lämnade merparten av istället åt hon av mina penne.

Resten av veckan kommer nog att bli lugn. Imorgon har vi sagt att vi ska cykla till stranden och vi får se om vännerna orkar ta sig till vårt paradis eller om vi får njuta av lugnet.

Funderar redan på vad jag ska ta mig till under de två veckor som jag nu kommer både vara arbetsbefriad och barnfri på. En liten tanke smög in när jag cyklade hemåt i den ljumma sommarnatten. Kanske skulle jag åka tillbaka hit nästa vecka och vara här själv. Hyra en cykel och vara ute och röra på mig hela veckan. Kanske ta med ett tält och bara vara. Eller är jag för bekväm för det?!

Samma känsla som jag fick förra gången när jag var hör för två år sedan infinner sig dock. Jag gillar ön. Frågan är om jag bara gillar ön för att det inte är hemma och jag alltså skulle känna likadant om jag var någon annanstans i vårt avlånga land. Eller är det helt enkelt så att jag gillar stället. Enda sättet är ju att åka ngn annanstans och kolla hur det känns och sen åka hit igen utan barn och se vad som är skillnaden. Ingen jag kan lika gärna stanna hemma. En skillnad och jag kanske ska fundera på vad som är viktigt och VAR i så fall jag ska vara hemma.

"Alla stora idéer är farliga."
Oscar Wilde

tisdag, juli 14, 2009

Gotland dag 3 - bilder







Studerar med iver de bilar som kör runt banan, har vi tur är det någon som rullar och hamnar på taket, annars får vi nöja oss med att de fastnar i sanddepåerna






En av riddarna när de kör sina uppvisningar, det är rätt otroligt va duktiga de är. Här gällde det att fånga upp så många ringar som möjligt, två av riddarna lyckades med konststycket att få upp alla fem ringar.







Här möts de i duell










Våra fyra riddare efter segern. Fr Kaos är den röda och jag är den svarte (han såg sur ut hela tiden tyckte hon å när jag läste i programmet så visade det sig att han var ngt av en enstöring och kom bara in för att fightas... perfekt för mig)







Visby ringmjur i kvällsljus. Missade att få upp kameran när solnedgången lyste mellan ruinerna men till mitt försvar kan jag säga att jag var rätt trött.




Det bästa sättet att göra barn snälla är att göra dem lyckliga."
Oscar Wide

Gotland dag 3 - I grus å gräs

Har inte så mkt att berätta om i dag. Inte för att vi inte har gjort saker men helt enkelt för att jag är helt slut, igen. Klockan är snart kvart i elva på kvällen och jag har haft en dag fullspäckad med intryck. Fröken Kaos somnade för dryg en halvtimme sedan och i dag har det dåliga mammasamvetet fått stryka på foten. Jag är ju egentligen av den åsikten att man ska hålla på rutinerna även om man är på semester. Inte bara för att det inte ska bli så jobbigt sen när det är vardag igen utan också för att barnet ska få den sömn det behöver. Speciellt när det är meningen att man ska vila upp sig vilket man ju ska på semestern. Men i dag fick hon trots fullspäckat schema vara uppe ända till kl 22. Å i morn är det dags för pippiland

I går vaknade jag ju av att solen sken in i vårt sovrum så jag bestämde mig på kvällen för att mota olle i grind och jag satt upp svarta sopsäckar för fönstren bakom gardinerna. Det såg jättebra ut på kvällen men de var inte riktigt tillräckligt mörka för att hålla ljusstrålarna stångna. Men lite dunklare var det väl om man jämförde hur det var utan. Men vi vaknade i alla fall vid halv sju och liten gick upp medan jag låg kvar i sängen och studerade en gotlandsguide. Så jag blev kvar till halv åtta. Sen var det dags för dagens utflykt.

På färjan över hade vi sällskap av en samling udda skapelser. Fr Kaos undrade storögt vad alla "små" bilar var för något och jag förklarade att det var racerbilar. Hon som älskar bilar tyckte ju det lät roligt och när jag upptäckte att en av Sveriges största folkracetävlingar skulle gå av stapeln i närheten av Visby så frågade jag om hon inte ville se. Det ville hon ju självklart så det var dit vi åkte. Jag mitt nöt trodde ju att vi skulle vara där några timmar, typ fram till lunch och sedan kanske åka hem å kanske hinna med en vända till stranden eftersom det nu var så härligt väder. Men se av detta blev det intet. Det var ju SÅ roligt (tyckte även jag) att se alla bilar som krockade, hamnade i "diket" och rullade så vi blev stående där ända till tre tiden. Sen bar det av hem och eftersom jag visste att kvällen skulle bli lång så hoppade vi i säng och sov en timme. Trots protester och idogt intygande om att hon minsann inte behövde somna sov vi strax sött båda två och vaknade inte förrän en timme senare. Vi åkte och åt hamburgare på Sibyllan i kvarteret och sedan bar det av med cykel till nästa begivenhet. Riddarspel i Visby.

I går mötte vi ju gycklarna på stan och då pratade de om riddare och dum som jag är berättade jag för fr kaos vad det var och hon blev ju eld och lågor. Så jag lovade henne att hon skulle få se riddarna. Väl på plats fick vi stå i kö i ca 20 minuter och sedan punga ut med en del sköna slantar för att sedan slå oss ner på bänkar. Eftersom fröken inte riktigt visste vad hon hade att vänta blev hon överlycklig när hon fick se riddarna komma in på sina hästar.

Det visade sig att det inte bara var uppvisning utan båda sidorna av läktarna var med och var på var sin sida. Vi satt på Landsidan och när tävlingarna var över stod vi som enväldiga vinnare. Under hela tävlingen skulle det tjoas och hurras för våra respektive riddare och buas och fyes på motståndarna för att på så sätt ge våra riddare det stöd de ville ha. SÅ i två timmar skrek vi oss hesa och applåderade oss varma.

Det var både riddare på häst, "fot"riddare och pilbågsskyttar som fick göra sina små uppträdanden. Det som var bäst var dock riddarna på häst. Pilbågsskyttarna verkade mest obekväma att vara bland publik och såg ut som de ville sjunka genom marken. Fotriddarna var dåliga skådespelare och de sk uppgörelserna var mer en uppvisning i dålig koreografi och inlevelseförmåga. Riddarna på häst däremot bjöd på sig och det var en härlig stämning när de kom in. De var också otroligt skickliga. En liten eloge till vår sidas pilbågsskytt som var mästerlig och lyckades träffa en flygande kråkegoja som hängde i en lina med alla sina tre pilar. Han såg ut att helst vilja vara någon annanstans, hade en hållning som en säck potatis men briljerade när det gällde att pricka rätt.

Efter att turneringen avslutades med man mot man så påbörjade vi vår färd hem och eftersom fr Kaos fick sin vilja igenom och vi cyklat dit var det bara att gränsla den röda springaren och ta sig hemåt, självklart var riddarspelen belägna på det enda backiga stället och efter att ha försökte ta mig igenom Visby innerstad med cykel och cykelkärra så fick jag baxa upp cykeln. Den jävla backen var sååå lång. Men sen kom vanliga trampandet och vi nådde hemmet. Eftersom vi varit på riddarspel och jag uppmuntrar alla tendenser till att vara "oflickig" så hade förstås Fk Kaos fått sig ett litet riddarkit. Ett svärd och vad vore ett svärd utan sin "slida" men det kostade...Fast hon var lycklig och det var värt vart enda öre. Eftersom barns minne är lika kort som en guldfisk vill jag ju ge henne möjligheten att bära med sig sitt minne och sen gör det mig lycklig att få göra henne lycklig. Bortskämd ja kanske... men det var jag me och se det blev ju nästan människa av mig me.

Nu somnade min lilla riddare och i morgon är det dags för Pippiland. Vi får väl se hur länge vi orkar hålla ut. Hon har ju med sin kavaljer och då är det en fart som inte ens en duracellkanin på ectasy orkar med så hoppas jag hon är någorlunda utvilad. Resten av veckan får nog bli lite lugnare och vi ska nog ta oss till stranden och bara vara en dag också. Inte för att det är så mycket lugnare men kanske inte lika många intryck.

""Alla charmerande människor är bortskämda.
Där ligger hemligheten med deras dragningskraft."
Oscar Wilde

måndag, juli 13, 2009

Gotland dag 2 - bilder

solen kämpade tappert, och vann


kolla långfingret till mitten leden och toppen av ringringret. Ser inte helt friskt ut
men lite blåst och kallt vatten stoppade inte fr kaos


och trots att man fick lov att ha badrock på nästan hela tiden så var fr Kaos lycklig
ett depåstopp med köttbullar å lite mammamys så är man redo igen

fr Kaos nya badbyxor, blå med krokodiler måste ju testas

å sen var det de svarta med gula hajar som skulle provplaskas med

middagen avslutades på ett eldigt sätt med eldslukare som hade lite otur med vinden och osynkade rörelser men det var spännande.

"Ett balanserat omdöme är alltid totalt värdelöst."
Oscar Wilde

Gotland dag 2 - rumpbeating grande

I dag vaknade jag av att solen sken in i sovrummet och de stackars mörblå gardinerna kämpade med att försöka hålla ute solstrålarna men tyvärr fick de se sig som förlorare. Fr Kaos låg och klappade mig på armen och var lika strålande glad som solen. Jag delade varken solen eller dotras lycka över att få gå upp kl halv sju. Jag lyckades köpa mig en timme extra.

Sen var det frukostdags och därefter packade vi för en dag på stranden. En hel del ska med och när vi väl kom ut till vår väntande springare upptäckte vi att den förut så strålande solen hade fått ge vika för lite mer burdusa moln, som nu täckte himlen och hotade alla som vågade kika ut med att vilja släppa lite kallt vatten på dem.

Men inte låter vi en sådan liten petitess som avsaknad av sol och värme hindra oss från att gå till stranden. Sagt och gjort vi packade cykeln, Fr Kaos hoppade in i sin lilla husvagn och det bar av. Rätt skönt att cykla i moln måste jag säge, även om fr Kaos fick stoppas om med filtar och annat. Men hon var lika lycklig för det och jag trampade glatt iväg de 2 milen till badstranden. Nu kanske vän av ordning undrar om det inte finns någon annan strand som ligger lite närmre. Det gör det med all sannolikhet men den här stranden är mitt ljus i mörkret. Det var den stranden som räddade mig och Kaos den ödestigra sommaren för två år sedan då hennes far bestämde sig för att han ville leva utan mig. Här fann vi en oas och till min glädje var den lika underbar nu.

Vi hade tur, för molnen höll i sig hela vägen till stranden men de luringarna passade på att kasta lite vatten på oss för att skrämmas. Men just som vi svänger in till stranden så bryter solen igenom. Efter några kämpiga minuter, som kändes som en evighet men var säkert bara 20, lyckas så solen överlista molnen och resten av dagen var solig och om det inte hade varit för blåsten så hade vi sluppit överdragsklädseln.

Men liten Fr kaos var överlyckig och modigare än förra gången vi var här. Hon sprang och hoppade i det iskalla vattnet. Jag är och förblir tyvärr en badkruka men eftersom min kropp så tydligt visar när den tycker att vattnet är obadvänligt så känns det inte som jag behöver bevisa något för någon. Efter att ha vadat runt i den kanske 10 gradiga vattnet (kändes så, var säkert runt 15-20) försvann känseln inte bara i tårna (som är rätt förståerligt) utan även i två av varje hands fingrar. De blir vita och gör ont som fan. Därför stod jag tålmodigt med en handduk omkring mig medan jag tittade på när Kaos härjade runt och sparkade skum.

Med några depåstopp för att byta badout-fit och få i sig lite lunch så klarade kaos av nästan 3½ timme på stranden. Sen cyklade jag hem i gassande sol. För den som undrar kan jag upplysa att det är rätt jobbigt att cykla med 20kg tösabit i cykelvagn tillsammans med ex antal kg packning. Mina lårmuskler har fått jobba för högtryck och vi ska inte tala om hur min stackars ändalykt känner sig... säger bara AJ.

Efter att vi tvagat av oss somnade undertecknad i sängen medan fr kaos tittade på teve och lekte i vardagsrummet. Kravlade mig upp efter typ 20 min och grenslade vår ädla springare igen. Nu var destinationen Visby för att äta middag och vi åt på Nunnan. Köttfärssås och pasta till liten och oxfile med svampsås till stor. Sen råkade det vara det gycklaruppträdande på torget när vi skulle gå så vi fastnade där en stund men därefter åkte vi hem.

Dagen är nu slut och liten somnade rätt omgående efter att ha hållit ut till halv nio. Stor kommer nog inte orka sitta uppe speciellt länge till utan ville bara skriva ner dagens intryck och sedan joina den lilla.

I morgon väntar nya äventyr och kanske eventuell blir det då Folkrace. Det är tydligen en av Sveriges största folkrace-tävlingar nu med start i morgon. Tror att liten skulle uppskatta att se bilar köra runt och krocka till höger och vänster. Onsdag är inbokad med vänner och då är det Kneipbyn och pippiland som gäller.

"Jag tycker inte om arbete ens när andra utför det."
Oscar Wilde

söndag, juli 12, 2009

Tanke i förbifarten

I fredags när fr Kaos och jag var och inhandlade de sist absolut nödvändiga sakerna till vår resa mötte jag en av mina grannar



En rolig och trevlig kvinna i min egen ålder som jag gärna hade haft mer kontakt med men eftersom jag är den osociala varelse jag är så tar jag sällan kontakt. Jag bjuder inte hem mig själv på fika hos någon utan väntar snällt på att bli inbjuden, trots att personen i fråga sagt att det bara är att komma förbi. Men att bara komma förbi är inte riktigt min grej tyvärr. Ngt mer jag måste jobba på kanske



Jag har några veckor sett denna kvinna med löshår, min första tanke var att hon tröttnat på sin korta spretiga frisyr och gjort som jag, fuskat. Men mitt otränade öga tyckte ändå det mer såg ut som en peruk. Vi har dock tidigare bara pratat väder och vind. Fast även då har jag känt något som hängt kvar i luften som en outtalad önskan. Så en kväll i veckan såg jag henne med rakad skalle och nu kändes det ännu mer att det var något som inte bara var fel utan rejält åt helvete. Så när vi nu möttes på gården där hon stod och slet i humlestörarna kring sin uteplats, passade jag på efter att vi utbytt de vanliga artighetsfraserna att fråga. Fick då det bekräftat det som någonstans i bakhuvudet har legat och ruvat. Hon har drabbats av bröstcancer. De har tagit bort allt de sett och nu är det dags för steg 2 cellgifter. Vi pratade lite fram och tillbaka och jag måste säga att jag beundrar denna kvinna för hon har kuraget att fortsätta leva. Hon lägger sig inte bara ner och tycker synd om sig själv (vilket hon förståerligt nog gör vissa dagar också) men till skillnad från min mor som genast spelar död så försöker hon ändå leva.



Vårt möte fick min känsla av att verkligen se över mitt liv och ta fasta på vad som är viktigt att explodera. Jag kan inte längre bara vara lagom för mitt naturliga tillstånd är nog inte lagom utan något annat. Jag har hållit mig själv fången under nästan 20 år och nu fan är det slut. Vad vill JAG!???!



Ta vara på livet här och nu, det är faktiskt inte alltid bättre att skjuta upp till morgondagen det man kan ha nöje av i dag. Så lägg av med att alltid säjfa och vara lagom. ta ut svängarna om du mår bra av det, var lagom svensson om det är det du vill men var det här och nu.



Säg till de du älskar att du älskar dem. Å alla de där andra fosklerna som faktiskt har någon sanning i sig när man sitter där på livets sista dag och inser vad man INTE gjort. För jag har en känsla att det är få människor som i livets slutskede sitter och tittar på vad det gjort utan de grämer sig över det de inte gjort.
"Livet är för viktigt för att tas seriöst"
Oscar Wilde

Dag 1 - bilder

fr kaos och kavaljer har fikapaus under bordet


den röda faran och det gula cykelhuset som fr kaos döpt det till


vårt sovrum de närmaste 6 dagarna

utsikten från balkonen, man kan skymta WilheMM bland träden


köket

så jag här fanns inget att klaga på. nu dags att nanna kudden och se vad morgondagen kan ha i sitt sköte.

"Jag arbetar hårt med att lata mej."
Oscar Wilde

Dag 1 - Lång dags färd mot natt

I skrivandes stund är jag nog mer död än levande. På ett drygt dygn har jag totalt sovit 1 timme och jag kan säga att i 23 gradig värme, sol och speedad kaos så är det inte en hit.

Jag gick och la mig vid 23 i går och sedan låg jag och vände och vred på mig, kunde inte somna förrän så där 45 min innan klockan ringde. Så där sov jag kanske max 45 minuter. Fick upp fr kaos som faktiskt höll vad hon lovade och tog sig upp utan att knorra trots att klockan var 2 på natten. Hon klädde på sig och kissade och efter några minuter kom vi iväg. Var ute i god tid eftersom man aldrig vet vad trafiken har att erbjuda och jag vill inte riskera att köra på en älg bara för att jag är ute i sista minuten. Tankade bilen och gav mig sedan iväg på nästan öde vägar.

Men trots öde vägar hade Murphy en liten överraskning i rockärmen. När jag ligger och bränner på en 110 väg ensam i mitt eget härliga sällskap, kaos har börjat somna i baksätet efter att ha orerat oavbrutet i ca 40 minuter ser jag plötsligt en bil som beter sig konstigt. Det är bara våra bilar på vägen och bilen befinner sig ute i högervägren, jag ser att han börjar accelerera och trampar på bromsen. Kalla det magkänsla eller vad som helst men jag tror att jag på detta sätt lyckades utvika en mindre katastrof. Bilen får nämligen helt plötsligt full fart och tar sig över till vänster fil där den efter några vingliga meter ränner rakt ut i mittremsan så krock-stacketstolpar flyger åt höger och vänster.

Självklart har stod jag på bromsen redan vid första magkänningen och nu bromsar jag in helt i höger vägren och sätter på varningsljus. VI är oskadda men den andra bilen kommer ingenstans. Jag försöker få kontakt med föraren för att kontrollera att han mår bra men han verkar allmänt borta. Han tar sig ut genom passagerardörren och jag går honom till mötes vid hans motorhuv. Kan bara säga att föraren av denna bil inte var det minsta nykter. Inte på något sätt. Tvärtom befann han sig i det stadiet då det inte finns några som helst problem och han vinkade bara lite avvärjande och försökte sig på ett leende som mest blev till en grimas då hans ansiktsmuskler för länge sedan slutat lyda den väldigt omtöcknade hjärnan. Han var ok och jag åkte vidare. Dock inte utan att larma 112 och meddela att en synnerligen onykter varelse just hamnat i mittrännan på väg 73.

Därefter är dramatiken över för natten och vi anländer helskinnade till färjeterminalen i Nynäshamn dryga timmen innan man får komma ombord på båten. Vi fördriver tiden med att titta på våra medresenärer och fr kaos roar sig med att vara irriterande pigg.

Väl ombord på båten sniglar sig de 3 timmarna fram och eftersom ungen är så pigg blir det ingen vila för mamsen heller. Vi trampar runt på båten och hon kollar lite film

Vi anländer till Visby vid 8 och eftersom vännerna redan är här åker vi till dem för att fördriva timmarna innan vi kan hämta nyckeln till vår lägenhet (kl 15). Fr Kaos och kavaljer har roligt och jag känner mig rätt okej men avtrubbad. Vi sitter i det allt finare vädret och viftar bort flugor och diskuterar det mesta medan våra illbattingar flyger runt och vrålar. VId 13 är dock fr kaos humör inte närmelsevis lika fint som vädret och vi bryter upp. Det är inte lätt att vara 4 år ha varit vaken i 11 timmar och lekt de senaste 4 och varit ute på äventyr de resterande. HOn somnar i bilen och så gör även jag så jag ser det som bäst att hitta ett ställe att parkera så jag får vila ögonen innan jag gör som nattens-riddare och hamnar i diket (förhoppningsvis utan ngn medtrakfikant) där somnar jag och får mig en powernap a 15 minuter innan jag sätter kurs mot visby igen.

Medan vi trampar runt och väntar på att den sista halvtimmen ska fördrivas till minnenas gömslen kommer jag på den briljanta idén att jag ska hyra en cykel och på så sätt kunna ta mig runt till olika begivenheter. Nu när vi bor i Visby har vi ju cykelvägar till det mesta så varför inte få lite friskluft och motion samtidigt som vi gör resan till en del av upplevelsen. Fr Kaos stödjer denna idé med samma glädje som hon angriper godispåsen på lördagarna. Så sagt och gjort vi går till cykeluthyraren och hittar ett trevligt ekipage. En röd cykel och en gul cykelvagn. Fr Kaos står och riktigt strålar över chansen att hon ska få sitta i denna fina pumpavagn och bli körd hit och dit. Men när det går upp för henne att vi inte ska ta med oss cykeln på en gång bryter den trötta gnällig varelsen igenom och efter mkt lock och pock får jag så med henne till bilen. Med löfte om glass och att vi minsann ska hämta cykeln så fort vi har varit i lägenheten piggnar hon till.

Vi hämtar nyckeln och ger oss av till lägenheten, den här gången har jag faktiskt tur och allt ser trevligt ut och även om det är 2 trappor upp utan hiss lyckas jag få upp all packning. En vecka på Gotland kräver ju sin packning helt annan än när man är 18 och ensam på raggresa med polarna. När så allt är uppburet tar vi oss an nästa projekt, att hämta cykeln. Vi börjar vår lilla promenad och efter ca 1,7 km kommer vi fram till ringmjuren och nu får fr Kaos åter upp ångan när vi börjar se slutet på vår resa.

Nu har vi hämtat vår härliga röda cykel med gul cykelvagn och jag har lyckats trampa hem den. Har alltid fått höra att det är så underbart att cykla på Gotland eftersom det är ett så platt landskap. Och ja det stämmer. Vad de glömmer att informera om är att just denna brist på höjdskillnader också gör att man måste trampa HELA JÄVLA tiden. och med nästan 20 kg kaos i en cykelvagn så blir det lite trampa kan jag säga. Så på det hela taget känner jag mig väldigt nöjd och belåten med min dag. Som också blev så lång som jag befarade när jag vaknade vid halv 2. Men nu är den snart till ände och jag tänker efter att ha lagt ut lite bilder från dagen, och avslutat detta inlägg gå och lägga mig. Redo för en ny dag som enligt väderleksrapporterna ska bli rätt nöjsamt.

Fr Kaos är överlycklig över cykeln och jag gillar tanken på att jag kan låta bilen stå, vi kan bara hoppa upp på cykeln och trampa iväg till Visby, stranden eller PippiLand. Om vi vill kan vi på kvällen bara ta en liten tur på de många cykelvägarna och göra små strandhugg. Vi kan åka in till Visby för att hitta en smarrig restaurang för ja mina vänner jag kommer inte att laga mat. Även om jag har med mig både stekpanna och kastrull så kommer jag nog inte att lägga ner tid och energi på att laga mat. Det får en kock göra och jag betalar mer än gärna för det. Kanske inte hamburgare varje dag men nu när vi har cykeln kan vi ju sticka iväg in till ngn pastarestaurang innanför ringmjuren.

"Skänk mej av livets överflöd och jag kan undvara det nödvändigaste."
Oscar Wilde