söndag, november 28, 2010
Våga
* ta en annan väg än den vanliga
* vara dig själv
* vara lite eljest
* våga tänka utanför boxen
* våga
Drasuten har många saker som jag uppskattar. En av dessa är att vi kan prata om allt, alla mina nojor, alla hans nojor (men han är ju man så han pratar inte så mycket om sånt) vad vi känner och om framtiden.
Framtiden innehåller både ringar, gemensamt boende och kärlek.
Sen är frågan om man vågar?!
Vågar tro att det här verkligen är rätt?! Våga tro att man kan göra det som känns rätt just nu och sedan leva med det? Blir saker bättre om man tänker, väntar och funderar?
torsdag, november 25, 2010
Tankar
jag vill skriva roligt och underhållande men det blir oftast bara rörigt och osammanhängande...
är det så jag är?!
eller är det för att jag nu är hänvisad till att blogga via datorn vilket gör att jag hinner tänka för mycket (som vanligt) och därför börjar ordbajsa som jag brukar.
när jag bloggar från mobilen orkar jag inte skriva så mycket och jag sammanfattar lite snabbt. Dessutom kan jag skriva just när jag känner/tycker eller upplever något vilket gör att det blir lite lättare att skippa bajseriet.
Tekniskt helvete
Får tillbaka den men den känns inte som min längre. De har gjort något med den som gör att allt är borta (kanske ingår när man lämnar in på service) men det innebär att jag fortfarande inte kan mobilblogga, kan inte ens skicka mms och jag har ingen som helst aning om hur jag ska gå till väga. Får nog ta och pallra mig tillbaka till den trevlige pojken som står i butiken och fråga vad jag ska ta mig till.
På tillverkarens hemsida får man inte mycket hjälp utan de vill bara att man ska se hur bra deras andra telefoner är... men eller hur jag får ju fan inte skaffa en ny än... och jag kan inte heller för jag har inte råd att köpa en utan abonnemang.... sucker müsli
Snart är det dessutom dags för nya extension av World of Warcraft och jag har redan köpt uppdateringen, så den 7december när den lanseras kommer den laddas hem till mig... och sen kan jag spela och roa mig kungligt kanske man kan tro.
Men se där tror man fel. Varenda jävla gång de sätter igång en ny sk patch skiter sig mitt spel och jag får lov att ominstallera hela spelat OCH tanka hem alla uppdateringar vilket brukar resultera i att datorn får stå och tugga hela natten.
Börjar lessna ordentligt på detta och skrev ett brev till tillverkarna för att se vad de har att säga om saken.
Att det aldrig ska rulla på
En man och hans tankar
Fr Kaos fader har alltid varit sig själv närmast, men nu när han har en 20 år yngre kvinna att tillfredställa har hans förmåga att visa förståelse för andra människor minskat till minus på skalan.
På avlämningsdagen ringer han och talar om hur sjuk fr kaos är och hur trött hon varit. Hon får vara för länge på dagis, så länge att fadern till och med får skäll av dagisfröknarna för att han inte hämtar inom tidsramen, men när han berättar för mig är det självklart de som är ute och cyklar, han var ju där 17.20. Fast känner jag honom rätt så var han där ca 17.40 eller något sånt.
Fr kaos slåss med sin storsyster så att stickor och strån ryker. Hon ståtar med ett rejält sår på näsan som uppkommit under en av dessa fajter. Fadern var inte närvarande (har ingen aning om var han är) och tjejerna får lösa sina mellanhavanden så gott de kan, vilket sker med nävar och fötter. Fr kaos må vara 6 år yngre och kortare än sin syster men det tar hon igen i envishet.
Det skär i mig när jag hör detta och hör hans nonchalans. Han verkar inte bry sig om det kaoset och orkar inte ta tag i det. Antar också att det är som vanligt kaotiskt när det kommer till läggtider och om han är som han var med sin äldsta dotter kommer nog inte fr kaos i säng förrän vid åtta halv nio på kvällen vilket är lite sent för en som vaknar klockan 6.
Hur ska man hantera en sådan situation? Jag kan inte påverka livet hos fadern. Jag kan inte ha synpunkter och förvänta mig att han ska göra som jag säger eftersom det är hans hus och hans regler. Men jag oroar mig.
Ibland funderar jag på att ta fr kaos på heltid och bara låta henne vara hos fadern på helgerna. Men jag vet inte om det är rätt?! Fr Kaos mår kanske inte så dåligt utan det är bara jag som oroar mig. Bara för att det inte är som hos mig hos fadern behöver ju det inte betyda att hon far illa. Men hur ska jag veta det, att få något ur en 5 åring är inte lätt. Barn vill inte svika någon av sina föräldrar och jag kan inte förvänta mig att få en objektiv syn på livet från fr kaos.
Läget
Nya jobbet är kanske inte så all that som jag hade önskat men det finns jobb att göra och jag kan nog hålla mig sysselsatt den närmaste tiden med att lära mig och strukturera upp arbetet. Redan på min första dag som självständig arbetare fick jag beröm för mina nya lathundar och dokument.
Däremot upptäckte jag att chefen för gruppen jag jobbar i är en liten paragrafryttare.... går så där bra med mig som jobbar bäst under parollen frihet under ansvar. Men men det handlar om ett halvår så jag får väl ta och bita ihop tänderna och försöka göra som jag ska för en gång skull.
Få se hur länge jag pallar. Jag har i alla fall fått lämna in mina arbetstider (med hämtning och lämning inklude-rade) och nu kommer nog min arbetsgivare att höra av sig till mig eftersom det inte handlar om 8-17 timmar alla dagar. Men va fan jag är en vuxen människa och jag hatar att känna mig kontrollerad, jag jobbar när jag jobbar och oftast mer effektivt än många andra så vad är problemet.
Tanken på eget blir mer och mer lockade. Även om det är lite kul att jobba med Frank... så önskar jag att kvinnliga chefer kunde ta och dra ut batongen ur arslet och komma ner på jorden.
söndag, november 21, 2010
Ops
Det är skrämmande att det kan gå så fort. Helt plötsligt känns allt så rätt, att prata framtid är visserligen lite skrämmande men det som är mest skrämmande är att det känns så rätt.
Var ska det här sluta?! Efter den här härliga helgen har allt vänts ut och in, jag vet inte riktigt vad jag vågar tro, vågar känna och vågar hoppas på. Men det gör jag... och det är då det brukar gå käpprätt åt helvete.... Alltså vågar jag knappt erkänna för mig själv...
Nystart
Uppdraget är till nästa sommar (om inget oförutsett händer) och det är också skönt. Att vara uthyrd är både positivt och negativt. Vi får helt enkelt se om jag är tillräckligt mycket av ett svart får för att passa in.
The Prick will stick
Sagt och gjort, en vända till Ikea och nya sängkläder införskaffades (undertecknad var ensam) och eftersom man försöker vara lite ekonomisk så tänkte jag köra så neutralt som det bara går samtidigt som inte allt för mycket pengar behöver spenderas. Så jag hittade ett prickigt ett som jag tyckte var helt okej.
Detta har drasuten haft otroligt roligt åt. Inte mindre roligt blev det när jag också packade upp min nyinköpta morgonrock (grå med vita prickar).
Har jag sagt att det är prickigt som gäller. Jorsåsatt bilen går bra
tisdag, november 16, 2010
Slutet är här
Jag stannade hela dagen och försökte lotsa in henne i kaoset, hon skulle ge dem en chans att visa en bättre sida i morgon. Annars skulle hon klaga.
hur som helst... nu är det i alla fall I.M.P (Inte Mitt Problem)
Fotbollslaget
söndag, november 14, 2010
Lördagsmys
Tjejerna såg Sammy som var rätt bra faktiskt. Första gången som jag verkligen kunde uppleva 3D effekten, antagligen för att filmen var lite lugnare än andra jag sett. Fr kaos försökte till och med fånga både fiskar och maneter som simmade mot oss.
Middagen var också bra och det har varit en härlig helg. Fr kaos är en jävligt cool brud.
fredag, november 12, 2010
Att göra rätt
Hur vet man att det är rätt att frångå sina egna principer?! Hur vet man att det val man gör är det rätta?
Finns nog inga bra svar på det. Jag är i färd med att göra något som jag sagt att jag aldrig ska göra och ändå känns det som det enda rätt att göra.
Sedan fadern och jag separerade för tre år sedan har jag sagt att jag ska hålla mitt kärleksliv utanför fr kaos. Jag är mamma ena veckan och undertecknad den andra veckan och då kan jag göra vad jag vill. Men den tanken fungerar bara när det inte handlar om seriösa saker. Att ha en älskare eller toyboy fungerar att köra varannan vecka med. Men är det mer seriöst blir det genast lite svårare att hålla gränserna.
Dejten som jag känt i nästan 2 månader tar efter några veckors tvekande från min sida mer och mer plats i mitt hjärta. Vi har inte våra barn samtidigt utan vi är bara barnfria båda två varannan söndag-, måndag- och tisdagkväll. Sen är hans barn så stora att de klarar sig själva en stund ibland vilket gör att vi kunnat träffas ändå.
Men nu när jag känner att jag vill vara med guben så börjar jag nalla på mina principer. Mina principer att inte introducera någon i fr Kaos liv. Efter att ha stött och blött detta med mig själv och några närstående har jag nu i alla fall kommit fram till att jag är villig att frångå principen. Fr kaos person gör saken lättare eftersom hon tillhör den mer sociala typen som tycker det är trevligt att träffa andra än bara tråkiga morsan. Hon byter barnflicka utan att blinka eller sova sämre och jag tror inte att jag kommer behöva betala allt för stora pengar för terapi för den saken skull.
Därför är han nu bjuden på middag i morgon. Fr kaos blev tillfrågad om det var okej och svarade på ett barns självklara vis, efter att ha undersökt vem personen i fråga är, att det ska vi. Efter det tyckte hon nog att han även skulle följa med oss på bion innan middagen också.
Varför krånglar jag alltid till saker och ting.
torsdag, november 11, 2010
Att roa eller inte roa
Jag läser både bloggar skrivna av vänner, okända människor och sk kändisar. Det som får mig att fastna för en blogg är sättet personen skriver mer än om vad hon/han skriver. Jag måste dock erkänna att jag gillar lättare vardagliga betraktelser än samhällskritiskt granskande. Men det är jag.
Läste nyligen i en av de bloggar jag läser hur bloggägaren kritiserar en annan bloggare för att vara tråkig. Något han sedan fick skit för.
Får man klaga på en annan blogg?! Själv tycker jag att självklart ska man få säga vad man vill i sin egen blogg, så länge det är din egen åsikt som du står för. Sen är det kanske löjligt att man behöver tala om att man tycker att en blogg är tråkig, det är ju egentligen bara att sluta läsa den.
Det som fick mig att börja fundera var inte så mycket att de klagade på varandra utan mer på vilket värde min blogg egentligen har!?! Är det endast ett sätt för mig att ventilera tankar och känslor och hålla vänner jag inte hinner/orkar ringa uppdaterade lite mer detaljerat än via twitter och facebook uppdateringar .
Varför skriver jag? När jag själv läser min blogg tycker jag att det är kul att läsa, vad hände förra sommaren. Eller ännu mer när jag läser min ursprungliga blogg om livet som sambo och småbarnsmamma, den jag stängde efter debacklet på det stora gulröda företaget.
Så jag kommer nog fortsätta blogga, även om det inte alltid är så roliga inlägg eller tänkvärda saker jag kläcker ur mig.
onsdag, november 10, 2010
Våga tro och hoppas
Börjar bli lite farligt och jag är orolig för att jag ska falla för en bra man. Hur skulle det se ut?!?! Bli lycklig så här på gamla dar!?! Så kan vi ju inte ha det, eller vad säger du Murphy?
Ännu en dag
torsdag, november 04, 2010
Ta vara på allt
Eftersom undertecknad försöker vara en vän av ordning så irriterar dessa små ordförvrängningar omåttligt men jag har ändå aldrig orkat ta mig tiden att läsa och rätta. Men nu sitter jag ju ändå bara här och vill att tiden ska gå, perfekt tillfälle.... alltid något att vara nöjd med.
kasta gurka i växthus
Min mobil har trasslat de senaste månaderna och i helgen tappade jag lusten totalt på att inte kunna ladda, prata i headset eller föra över data till datorn för att det är glappkontakt. Jag tömde telefonen och väckte gamla häcken till liv. Lämnade in den "nya" på service och allt detta med påföljd att jag inte längre kan mobilblogga.
Förstår inget över huvud taget eftersom det gick hur bra som helst innan nya telefonen införskaffades men nu helt plötsligt går det inte alls. Så nu måste jag klura hur i allsin dar jag ska få till det igen.
Som tur är har jag lite tid över på dagarna nu när jag jobbar, ja du läste rätt. Sitter fortfarande kvar på stenåldersföretaget där alla jobbar häcken av sig förutom den inhyrda hjälpen som sitter och spelar mahjong... eller rullar tummarna. Men nedräkningen har börjat på allvar, på tisdag är det sista dagen och sedan är jag fri i någon vecka innan jag börjar på nya uppdraget. Ska bli uppriktigt skönt att få komma härifrån.
Se till att hålla tummarna för att det verkligen blir en förändring och jag får något att göra. Även om det är monotont och inte direkt någon mental utmaning så kanske jag har att göra på dagarna och det är bara det jag begär. Är det för mycket begärt kanske?!?!
Helgen är uppbokad med dejten, fredag middag för att fira en månad (är det verkligen något att fira undrar undertecknad?!?!), lördag middag hos dejten för att träffa sönerna och sedan söndag (förutsatt att vi stått ut med varandra övriga dagar) ska undertecknad sova över hos dejten i hans stuga på landet i en annan del av stockholm.