Att roa eller inte roa

Läser en del bloggar och skriver ju en själv, tydligen. Frågan jag ofta får från personer som inte bloggar är varför i all sin dar väljer man att lägga ut sina tankar och dagar på internet. Så vem som helst kan läsa. Brukar ha lite svårt att besvara den frågan. Vad är det egentligen som gör att man vill dela med sig av sina tankar?!

Jag läser både bloggar skrivna av vänner, okända människor och sk kändisar. Det som får mig att fastna för en blogg är sättet personen skriver mer än om vad hon/han skriver. Jag måste dock erkänna att jag gillar lättare vardagliga betraktelser än samhällskritiskt granskande. Men det är jag.

Läste nyligen i en av de bloggar jag läser hur bloggägaren kritiserar en annan bloggare för att vara tråkig. Något han sedan fick skit för.

Får man klaga på en annan blogg?! Själv tycker jag att självklart ska man få säga vad man vill i sin egen blogg, så länge det är din egen åsikt som du står för. Sen är det kanske löjligt att man behöver tala om att man tycker att en blogg är tråkig, det är ju egentligen bara att sluta läsa den.

Det som fick mig att börja fundera var inte så mycket att de klagade på varandra utan mer på vilket värde min blogg egentligen har!?! Är det endast ett sätt för mig att ventilera tankar och känslor och hålla vänner jag inte hinner/orkar ringa uppdaterade lite mer detaljerat än via twitter och facebook uppdateringar .

Varför skriver jag? När jag själv läser min blogg tycker jag att det är kul att läsa, vad hände förra sommaren. Eller ännu mer när jag läser min ursprungliga blogg om livet som sambo och småbarnsmamma, den jag stängde efter debacklet på det stora gulröda företaget.

Så jag kommer nog fortsätta blogga, även om det inte alltid är så roliga inlägg eller tänkvärda saker jag kläcker ur mig.