(bild snodd ärligt och öppet på nätet, om någon känner igen den hoppas jag det är ok att jag lånar den en stund)
Det är skrämmande att det kan gå så fort. Helt plötsligt känns allt så rätt, att prata framtid är visserligen lite skrämmande men det som är mest skrämmande är att det känns så rätt.
Var ska det här sluta?! Efter den här härliga helgen har allt vänts ut och in, jag vet inte riktigt vad jag vågar tro, vågar känna och vågar hoppas på. Men det gör jag... och det är då det brukar gå käpprätt åt helvete.... Alltså vågar jag knappt erkänna för mig själv...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar