lördag, september 05, 2009

Metallskrot och häxor

Jag håller på att bli galen. I tre veckor, ja du läste rätt. 3 jävla helvetes förbannade veckor har jag nu dragits med en väldigt obeslutsam häxa. Hon verkar inte kunna bestämma sig för om hon ska stanna och köra på ordentligt eller om hon ska åka vidare. Med det resultatet att jag haft små röda flytningar, spända bröst och ett humör från helvetet i tre veckor.

Jag har varit så glad över att det verkade som metallskrotet och min kropp samarbetat väl i ett år men nu är det tydligen dags för omförhandlingar och dessa verkar ha strandat.

Hormonerna som p-pillren har hållit i schack i nästan 15 år har ju fått fritt spelrum och inte är väl de sådana att de tänker låta en liten plastbit med vidhängande metall komma och bestämma. Nä i ett år har de låtit skrotet sköta ruljansen men se nu är det nya tider.

Men ååå det är ett rent helvete. Det blöder lite lite lite ena dagen för att var helt borta nästa. Så börjar brösten spänna och jag tänker att nu, nu kommer det igång. Men nähä då får jag ha värkande bröst, rumlande hormoner och blodiga flytningar. Snacka vinstlott.

"Det finns två tragedier i livet:
Antingen får du vad du önskar dig eller också får du det inte!"
Oscar Wilde

onsdag, september 02, 2009

Svininfluensan

Vet inte om man ska skratta eller gråta. Svininfluensan som medierna har skrikit sig hesa om de senaste månaderna visade sig vara en ny influensa punkt. Visserligen kommer fler insjukna samtidigt eftersom den är "ny" men så värst mycket dödligare än vanligt är den inte. Suck orkar knappt tänka på det. Expressen och Aftonbladet pumpar oss fulla med skräckscenarior och jag minns en rubrik från sommaren: "Hela familjen fick svininfluensan"... vojvoj tänkte alla och förfasade sig. Den svarta texten skrek ut hur hemskt det varit. Men sen när man läste texten visade det sig att det inte var mer dramatiskt än feber, ont i kroppen och förkylning... hm är det bara jag eller låter det inte misstänkt likt en vanlig influensa.
Orkar därför inte oroa mig, blir jag sjuk så lär jag bli det. Har jag tur får jag bara en vanlig influensa (de kan ju inte ens se skillnad läkarna) så då drabbas jag bara av feber, ont i kroppen och förkylning... men slipper svinet, alltid något att vara glad över.

Men för att vara på den säkra sidan, undvik vissa saker

annars kan det gå som för Kermit, vi vet ju alla vem han kysser
"Om en man är så fantasilös att han drar fram bevis för en lögn,
kan han lika gärna tala sanning med en gång."
Oscar Wilde

I have a dream...

...sa Martin Luther King för si så där 46 år sedan. Då rörde det sig om lite mer omvälvande stora saker.

Jag har också en dröm... är ju dock lite mer navelskådande och egoistisk så min dröm rör bara mig. Men lika omvälvande för mig som det var att tänka sig att negrer och vita skulle leva sida vid sida på det inte alltid så glada 60-talet.

Tänk om jag skulle börja leva som jag lär å inte bara glida runt i limbo (på alla plan)

har tjatat om det förut... vill inte bli en bitter ensam hagga och jag är den ende som kan förhindra att det sker. Jag vill inte vara en elak mamma som aldrig skrattar utan bara tjatar och längtar tills ungen blir stor nog att klara sig själv. Jag vill vara här och nu med henne! Å jag är bara den som kan göra så det blir så.

Har en dröm om hur jag är! Hur jag vill vara och jag tror ärligt inte att det är så svårt att bli så, det är inga ovanliga saker jag kräver av mig själv. Jag vet att det finns där det gäller bara att som i via reklamen dra av sig den där svarta hinnan som klistrar sig över de nytvättade kläderna och gör dem solkiga, få bort den där hinnan och komma ut på andra sidan som den färgstarka nytvättade typen man kan vara.

Få bort den här känslan av ork-in´t som hänger över mig, för när jag faktiskt gör något så tycker jag ju att det är jäkligt kul att göra det och jag låter fantasin spinna vidare. Sen rasar jag ner i hålet igen... å där är det segt.

Våga! Leva! NU!!!!!!

"Jag anser att människans främsta mål i livet är att förverkliga sig själv.
Att förverkliga sig själv genom njutning är ädlare än att göra det genom plåga."
Oscar Wilde

tisdag, september 01, 2009

första dagen på veckan är...

här skulle nog många säga måndag... och om undertecknad inte flutit runt i det limbo som kallas arbetslöshet kanske jag skulle ha hållit med. Men nu när varje dag är den andra lik blir det ännu tydligare vilken effekt onsdagar har på mig. För mig är onsdagen början på antingen barnfri vecka eller barnvecka.

kan kort sammanfatta (oj nu lovade jag kanske lite för mkt)
Onsdag: frihet - jag kan göra vad jag vill
Onsdag: Fängelse - måste ta hänsyn till någon annan och vara vuxen
Onsdag: Tystnad - fan va skönt

Onsdag: Tystnad - helvete va ensam jag är

Onsdag: Himmelrike - ingen som käftar emot hela tiden, lugnt och ro, ingen som pratar öronen av mig å jag kan njuta av musik eller tystnad 24/7
Onsdag: Helvete - var är min älskling

Detta dubbla gör att ångesten varje onsdag är vidrig, oavsett det är barnfri eller barnvecka som stundar.


"Jag litar på att du missförstår mej."
Oscar Wilde

skadeglädje är den enda sanna glädjen

fast jag ska erkänna att lite synd om honom tycker jag...

exxet har nämligen gått och blivit arbetslös igen... säger bara

"What goes around comes around"
eller
"svinhugg går igen"
eller varför inte
"som man bäddar får man ligga"

fan skulle kunna hålla på hur länge som helst. Lite gott mår jag när jag hör att mannen med miljonskulder och ofärdigt hus fått sälja båten (för den var gammal) eventuellt måste sälja nya bilen (kostar ju lite i månaden) och resor till Åre med hela den härliga nya familjen, har blivit av med det där jobbet som han skulle klara av så jävla bra.

Fast samtidigt kan jag inte annat än tycka synd om honom, han är inte ung längre (inte så attraktiv på marknaden å då pratar jag arbetsmarknaden och inte ge-liten-asiat*piiiiip*-ett-hem-marknaden. Fast undrar om hon skulle acceptera att flytta från det fina huset...

Jag heter Tony Rickardsson och jag är inte bitter...

"Det finns inga synder utom dumhet."
Oscar Wilde

Från barn och fyllon får man sanningen !?!

Hämtar Fr kaos på dagis, för att kunna spänna fast henne i bilbarnstolen måste jag luta mig in över henne, något jag gör varje dag när jag lämnar och hämtar.

Fr Kaos: Men mamma vilket stort bröst du har (klappar mig med handen på bröstet medan jag spänner fast henen)
Undertecknad: mummlar ngt (hur fan svarar man där)
Fr Kaos: men shit asså mamma vilka stora bröst du har (synar min barm nu när jag krånglat mig ur bilen)
Fr Kaos: men asså vilka stor........ (här stänger jag bildörren men hör genom rutan svagt svagt) a bröst du har

När jag hoppar in i bilen sitter hon och tittar på mig med stora lysande ögon och ett leende som nästan kapar huvudet på mitten...

Ja va härligt det är att kunna glädja sina barn

"Ingenting låter så oskyldigt som en indiskretion."
Oscar Wilde

Coolhetsfaktorn är hög

I vår bil eller i "oss bil" som fr kaos säger, finns det ofta en liten baksätesförare. Ett vanligt scenario är att vi stannat i en bilkö ofta på grund av trafikljus och ofta sätter baksätesföraren tillika fr kaos igång. Hon talar om för mig att jag ska köra om, att jag ska köra snabbare, att det är orättvist osv osv. De första fem gångerna är jag pedagogisk och försöker förklara att det inte går eftersom bilarna framför står still. Men när det inte verkar bita utan ungen fortsätter med mantrat "kör om dem" och nu börjar peka på motsatt körbana och med den där "nu-har-jag-minsann-kommit-på-ngt-som-den-där-dumma-kossan-som-är-min-mor-inte-tänkt-på rösten" förkunnar att där kan du ju köra, drabbas undertecknad av den opedagogiska förbannelsen och häver ur mig "när du har fixat körkort kan du få tala om för mig hur jag ska köra" till den blott 4 åriga kaos... Brukar inte resultera i något annat än att vi förhoppningsvis har börjat få köra igen eftersom trafikljuset har slagit om. Vad gör man inte för att slå ihjäl en eller två sekunder i livet.

I morse när vi var på väg till dagis hamnade vi bakom en bil som tyvärr verkade ha glömt gaspedalen hemma. Trots att man fick köra 70 fortsatte herr/fru vägsnigel att puttra fram i 50. När vi så kom fram till den enda raksträckan på ca 1 mil så gasade undertecknad utav-bara-helvete och körde ut i andra vägbanan och tog mig om snigeln med ljusets hastighet (allting är relativt)

Baksätesföraren jublade och skrek: Fy fan va cool! DU e bäst mamma!

så inte nog med att jag kom i från herr/fru snigel utan jag är också coolare än ALLA andra.

"Makt är den enda lust man inte tröttnar på."
Oscar Wilde