Kanske finns det starta-eget-bidrag som även en storstadsbo kan få. Den dagen jag får gå till arbetsförmedlingen och skriva in mig får jag ta reda på hur det ligger till med den saken.
Wow 100 för 10 något att tänka på när jag sätter priser, sen är ju frågan hur 10 min massage är...
söndag, december 06, 2009
lördag, december 05, 2009
Tröstlöst
Att starta eget borde vara kul. Men så fort man nämner det för människor så får man till svar en lång utläggning om hur svårt det är, hur tråkigt det är och hur lite man tjänar på att ha eget. Det är bara krånligt.
Inte ens inom den närmsta kretsen av vänner och familj är stödet speciellt stort, några har provat själva och berättar om hur hemskt det är. Att undertecknad nog inte är av rätta virket eftersom det krävs så otroligt mycket av en och har jag verkligen tänkt på det.
Varför är det så här?!
Det är som när man är gravid, då berättar alla som haft någon i sin bekantskapskrets som varit gravida eller själva varit det om hur hemskt det är, vilka problem man kan få och hur jobbigt det är. Vad är det med människor?
Kan man inte bara vara positiv, om det var på ett sätt för dig behöver det ju inte vara på samma sätt för andra. Självklart kan man informera om saker och ting på ett objektivt sätt, dvs berätta om fallgropar, saker man ska tänka på och vad man kanske inte bör göra.
Bara för att det inte fungerade bra för dig av olika anledningar så betyder det inte att det inte går vägen för någon annan. Du var kanske inte beredd att satsa det som krävdes, du kanske inte var i rätt fas i livet när du provade och du kanske gjorde det inom fel branch.
Jag säger inte att jag kommer klara det här, är inte ens säker på att det är det här jag vill. Men nu har jag bestämt mig för att prova och jag önskar att jag slapp kämpa med både mina egna tvivel och andras.
En person i min närhet, mor, har aldrig vågat sticka ut. Hon är alkoholist och tar ut sina frustrationer genom att dränka dem. Sina drömmar dränker hon och blir istället martyr. Jag har sagt det förut och jag säger det igen, jag vill inte bli som hon. Jag tänker testa det här och se vart det leder.
Kanske inte massör är den rätta vägen för mig. Men jag vill testa det här nu och för en gångs skull prova att inte bara göra som man ska. För det fungerar ju helt klart inte för mig.
Samtidigt får jag hjälp och för det tackar jag otroligt mycket. Utan Lupa som bollblank skulle mycket fortfarande bara vara tankar som så ofta.
Inte ens inom den närmsta kretsen av vänner och familj är stödet speciellt stort, några har provat själva och berättar om hur hemskt det är. Att undertecknad nog inte är av rätta virket eftersom det krävs så otroligt mycket av en och har jag verkligen tänkt på det.
Varför är det så här?!
Det är som när man är gravid, då berättar alla som haft någon i sin bekantskapskrets som varit gravida eller själva varit det om hur hemskt det är, vilka problem man kan få och hur jobbigt det är. Vad är det med människor?
Kan man inte bara vara positiv, om det var på ett sätt för dig behöver det ju inte vara på samma sätt för andra. Självklart kan man informera om saker och ting på ett objektivt sätt, dvs berätta om fallgropar, saker man ska tänka på och vad man kanske inte bör göra.
Bara för att det inte fungerade bra för dig av olika anledningar så betyder det inte att det inte går vägen för någon annan. Du var kanske inte beredd att satsa det som krävdes, du kanske inte var i rätt fas i livet när du provade och du kanske gjorde det inom fel branch.
Jag säger inte att jag kommer klara det här, är inte ens säker på att det är det här jag vill. Men nu har jag bestämt mig för att prova och jag önskar att jag slapp kämpa med både mina egna tvivel och andras.
En person i min närhet, mor, har aldrig vågat sticka ut. Hon är alkoholist och tar ut sina frustrationer genom att dränka dem. Sina drömmar dränker hon och blir istället martyr. Jag har sagt det förut och jag säger det igen, jag vill inte bli som hon. Jag tänker testa det här och se vart det leder.
Kanske inte massör är den rätta vägen för mig. Men jag vill testa det här nu och för en gångs skull prova att inte bara göra som man ska. För det fungerar ju helt klart inte för mig.
Samtidigt får jag hjälp och för det tackar jag otroligt mycket. Utan Lupa som bollblank skulle mycket fortfarande bara vara tankar som så ofta.
"En idé blir inte sann bara för att någon offrat sig för den"
Oscar Wilde
fredag, december 04, 2009
Banker och räntelägen
Jahaja
inte för att jag trodde att utgången skulle vara någon annan men jag är ändå lite besviken. Pratade med banken idag och möjligheten att få låna till ny lägenhet. Men se de går inte. Hon ville dock inte säga nej rakt av eftersom hon visste att jag är en bra kund och alltid betalar. Men eftersom jag nu blir arbetslös och ska starta eget så likställer man det med att man inte har någon betalningsmöjlighet.
Så därför ville hon vänta till efter jul å nyår då jag ska träffa arbetsförmedlingen och då få reda på vilken inkoms jag kan förvänta mig från dem. Men eftersom jag ska starta eget så antar jag att jag inte kommer få någon ersättning från a-kassan så... nä jag blir väl kvar här i landet-långt-bort-i-fan... Helvetes förbannade jävla skit
Men jag ger inte upp, kommer ändå gå igenom med försäljningen av min lägenhet (vem vet kanske ingen som vill ha den den här gången heller) och så får jag ta det som det kommer.
Problemet är ju att eftersom jag inte vill stanna kvar här i landet-långt-bort-i-fan så kostar ett nytt boende i runda slängar 2 miljoner. Jag räknar ut vad månadskostnaden blir och ser om jag tror att jag kommer klara det, ligger det på samma summa som jag har i dagsläget anser jag att det är lugnt, eftersom jag ändå måste klara det jag har nu. Men banken gör tydligen inte den bedömningen, eller kommer de kasta ut mig ur mitt hem nu när jag blir arbetslös/egen företagare eftersom min betalningsmöjlighet blir lika med noll? Jag bara undrar!
inte för att jag trodde att utgången skulle vara någon annan men jag är ändå lite besviken. Pratade med banken idag och möjligheten att få låna till ny lägenhet. Men se de går inte. Hon ville dock inte säga nej rakt av eftersom hon visste att jag är en bra kund och alltid betalar. Men eftersom jag nu blir arbetslös och ska starta eget så likställer man det med att man inte har någon betalningsmöjlighet.
Så därför ville hon vänta till efter jul å nyår då jag ska träffa arbetsförmedlingen och då få reda på vilken inkoms jag kan förvänta mig från dem. Men eftersom jag ska starta eget så antar jag att jag inte kommer få någon ersättning från a-kassan så... nä jag blir väl kvar här i landet-långt-bort-i-fan... Helvetes förbannade jävla skit
Men jag ger inte upp, kommer ändå gå igenom med försäljningen av min lägenhet (vem vet kanske ingen som vill ha den den här gången heller) och så får jag ta det som det kommer.
Problemet är ju att eftersom jag inte vill stanna kvar här i landet-långt-bort-i-fan så kostar ett nytt boende i runda slängar 2 miljoner. Jag räknar ut vad månadskostnaden blir och ser om jag tror att jag kommer klara det, ligger det på samma summa som jag har i dagsläget anser jag att det är lugnt, eftersom jag ändå måste klara det jag har nu. Men banken gör tydligen inte den bedömningen, eller kommer de kasta ut mig ur mitt hem nu när jag blir arbetslös/egen företagare eftersom min betalningsmöjlighet blir lika med noll? Jag bara undrar!
torsdag, december 03, 2009
onsdag, december 02, 2009
Skillnad mellan könen
(bild snodd på nätet öppet och ärligt)De män man masserar kan ofta säga att man gärna får ta i för de gillar lite hårdare. Men sen är de tysta och bara njuter. Efteråt är de förvånade över att det var så skönt och en del är lite generade om att de somnat.
Men de verkar som män har lättare för att bara lägga sig ner ta vad de får och njuta. Kvinnor däremot är aldrig nöjda. Vill ha det hårdare!
Är det genetiskt, att kvinnor inte verkar ger sig hän och bara njuter. Tillåter de sig att ha det skönt? Ligger de och går igenom en massa saker? Eller är det bara att de vill ha det hårt?! Och varför? Är kvinnor mindre mottagliga för mjukmassage eller är det något annat.
Svin
Fadern har tjatat länge om att vaccinera fr kaos. Det har varit massor med bud men han har inte kommit till skott. Inte förrän i går, när undertecknad i ett svagt ögonblick råkade nämna för honom att det gick att vända sig till BVC för att få spruta. Antagligen hade han inte tänkt på det tidigare för det tog inte många timmar innan han ringde och meddelade att både han och fr kaos nu var nyvaccinerade.
Blev omåttligt förbannad, fr kaos reagerar på det mesta och därför är nästan det ofrånkomligt att hon skulle bli sjuk av denna spruta också. Min vecka var fulltecknad och det fanns inte plats får dålig planering. Men vem är fadern att ta hänsyn till andra än sig själv.
Morgonen verkade lovande och han lät henne ringa till mig (lät triumferande när han konstaterade att hon minsann sovit gott hela natten) och hon skickades till dagis.
Kl halv tre ringer dagis till mig och meddelar att fr kaos ligger nerbäddadi soffan med feber och väntar på att mamma ska hämta.
Kan meddela att jag nog inte var så trevlig i tonen när jag ringde för att upplysa fadern om det nya läget (inte helt oväntade ska jag dock tillägga). Så nu har jag fått avboka alla möten jag hade på torsdagen. Fr kaos mår i skrivandes stund bra igen (tack och lov för alvdedon) och hon studsar runt som inget hänt.
Pust och suck... säger bara en sak... Svin står inte högt på min lista just nu
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)