söndag, september 16, 2012

söndagsnöje

Tänkte tvätta bilen.


Det var andra som kom på samma idé.


En gubbe hade problem med att förstå hur man stoppade in biljetten.


Och medan vi förundrat tittade på missade mannen i bilen, som nu står framför oss, min gula lilla bil och trängde sig före. Jag orkar inte bråka men sände en och annan inte rumsren tanke i riktning mot hans bil.


Published with Blogger-droid v2.0.4

lördag, september 15, 2012

första

,Tog första halva pillret i morse.


Har känns mig lite skakig men inget annat.


När vi lagade mat började jag plötsligt sjunga. Det var länge sen det hände så spontant.


Har känns mig lite piggare och gladare ikväll. Vet inte om det är tack vara tabletten, kan man verkligen få någon effekt så snabbt? Eller är det bara en sån dag.


En av biverkningarna var eufori. Vore väl min tur att drabbas av den.


Published with Blogger-droid v2.0.4

torsdag, september 13, 2012

uppdatering

Den här dagen för till historien som en av 2012 värsta dagar.


Fick efter mycket om och men dag i dr  Barsk. Jag ville berätta för honom att det nu hänger på hans intyg. Han upplyste mig då att det underlag som FK redan förkastat kommer väga tyngst. Han anser fortfarande att han bara är en doktor. Han kan inte tillräckligt mycket för att kunna bedöma min arbetskapacitet.


"Oh shit there goes the planet"


Handläggaren på FK ringde igen vid 17.30. Bara en sån sak kan göra en både förvånad och lite hoppfull.


Hon sa att hon pratat med en expert och de säger att det är enklare att dra in sjukpengarna framåt än retroaktivt. Det innebär att undertecknad trots allt får pengar några veckor till. OM det nu går så illa. I morn em får jag intyget och sen skickar jag det snabbt som bara den till FK.


Sen är första bollen i rullning.


Published with Blogger-droid v2.0.4

å det roliga fortsätter


Var över med utredningen till dr barsk i morse efter att jag lämnat fr kaos i skolan.

Han ringde någon timme senare och konstaterade att underlaget var rätt underligt och gav inte mycket hjälp. Det enda han tog fasta på var att jag ibland drabbas av panikångest och då tyckte han att lyckopiller var lösningen. Jag är egentligen emot lyckopiller men vill inte verka omöjlig så jag godkände att han skrev ut lite roliga piller åt mig. Så nu har jag troligtvis några vidriga veckor i helvetet framför mig innan jag märker om de hjälper mig med mitt humör.

Jag bad även att få göra arbetsprov för att kolla varför mitt hjärta skenar iväg och tro det eller ej men han gick med på det utan större argument.

Sen ringde jag min nya handläggare på FK och där gick proppen ur ordentligt. Hon hade dragit utredningen för den försäkringsmedicinskarådgivaren och de kom fram till att jag utifrån den utredningen borde kunna arbeta. Alltså är rätten till sjukpenning inte styrkt och från och med i dag får jag inga pengar.

Handläggaren sa åt mig att ta kontakt med AF på direkten och utgå från att jag inte kommer få några pengar, så att vi har både hängslen och livrem. Det enda jag känner är att jag fan ger upp.

Hur i helvete ska jag kunna arbeta?! Med vad?! Vilken arbetsgivare skulle vilja anställa någon som kan arbeta några timmar, EN dag i veckan.

Mina händer klarar inte av att göra saker. Lyckopiller eller inte. Så vad ska jag göra?!

Känner mest för att dra ut proppen helt och bara lägga mig och dö.

Men det kan jag inte och jag känner mig själv rätt, jag kommer kämpa tills jag inte orkar längre. Då kanske jag kan få hjälp. Men frågan är hur mycket liv det finns i mig då. Men vem bryr sig, jag SKA jobba.

ps. Dr Barsk erkände också att han visst kunde se utredningen. Den låg bara inte där han trodde att den skulle ligga utan man fick klicka på ett plus. Joråsatt bilen går bra.

onsdag, september 12, 2012

nämen så bra då


Mötet med nya handläggaren kändes trots allt bra, hon var en kvinna som gestikulerade en hel del men om man bortsåg från det så hade hon ett sätt som liksom vann på en. Dock är jag lite skeptisk till hur hjälpsamma de verkligen är.

Hon tyckte att det var bättre att berätta sanningen och sedan försöka vägleda mig genom den djungel som leder till lösningen.

Hon såg att det fanns två vägar.
Väg 1 innebär att jag inte får mer sjukpenning från FK. Eftersom hon måste redogöra för varför jag inte får pengar kan jag därefter gå till min läkare och säga åt honom att skriva ett nytt och bättre läkarintyg (det är tydligen på det det hänger tyvärr) därefter blir det omprövning och så vidare och så vidare.

Väg 2 innebär att jag får fortsatt sjukpenning från Fk. DÅ ska vi koppla in AF och göra en gemensam kartläggning av vad jag kan tänkas kunna uträtta för arbete.

Hon sa åt mig att säga åt läkaren att skriva ett BRA läkarintyg och inkludera mycket från utredningen som gjordes i sommar plus tillägga exempel på saker som jag inte kan göra, saker som jag begränsas i pga av min smärta.

Lite stärkt av fru handover åkte jag hem och kände mig lite lättare till mods.

Idag träffade jag min läkare igen eftersom nytt intyg behöver skrivas. Dr Barsk var sitt vanliga jag och lite till. Han upplyste mig om att han bara var en doktor och han kunde inte ge mig sjukpenning, han kan bara skriva ett intyg. Han är ingen ekonom utan bara doktor så han kan inte avgöra om jag ska få pengar eller inte.

Han undersöker min inte över huvud taget, han förhör sig inte hur läget är. Hade han gjort det hade jag berättat för honom att jag sedan en vecka tillbaka lider av samma typ av nackspärr som startade hela den här jävla cirkusen. Men nu gjorde han inte det och jag sjönk. Djupt. Så djupt att jag trots mina försök inte kunde stoppa de tårar av total uppgivenhet som började rinna. Blir arg på mig själv som är så svag. Samtidigt som jag blir så arg på alla som skyller på alla andra.

"Den har inte gjort det å då kan inte jag göra det" får jag höra hela tiden. Det enda jag vill är att hitta en läkare som faktiskt undersöker mig, ger mig stöd och får mig att tro att vi arbetar åt samma håll.

Dr Barsk hade inte heller läst utredningen (som alla talat om för mig finns på den gemensamma server som alla vårdinstanser delar) och han hävdar att han inte vet var den finns och att han minsann inte har tid att sitta och leta upp den. Jag vet att sist när jag var där läste han den del av utredningen som var gjort så nog fan vet han var den finns men i dag var han på sitt sämsta humör och jag orkar inte. Jag sa att jag kan åka förbi med ett exemplar till honom. Då fick jag en föreläsning om att det var minsann inte så det skulle gå till. Ville de att han skulle göra något så skulle de skicka honom en kopia och det har de inte gjort. Vilka dessa de är framkom inte riktigt.

I morgon åker jag över med en kopia och sedan ska han läsa igenom den och återkomma. Woho vilken ynnest.

Han sa också att ingen kommer ge mig förtidspension eftersom jag är så ung. Dessutom är det inte bra för mig. Samtidigt säger han att en person med min smärtproblematik inte kommer att kunna arbeta.

Nämen så bra då... vad gör vi då?

Ska jag bara ge upp och be skitföretaget jag jobbar på (som för övrigt håller på med en omplaceringsutredning, samtidigt som de begär in min dörrtag) om ett uppdrag och sedan köra tills jag havererar helt. Vem vet lite jobb kanske bara skulle göra mig bra?!

söndag, september 09, 2012

inget är som väntans tider

Sitter och väntar på att fadern ska lämna av fr kaos.


Eftersom undertecknad är i god tid så finns det tid över till em massa tankar.


I morgon ska jag träffa nya FK handläggaren. Min gamla bytte tjänst. Hon, den nya, skulle läsa utredningen som gjordes i somras. Sen ska vi prata igenom vad vi ska göra framöver. Ska träffa dr Barsk på onsdag och det kan ju vara bra att ha framtiden någorlunda klar.


Mina 360 FK dagar är snart slut och frågan är vad som ska hända efter den gränsen är passerad.


Förhoppningsvis blir det lite klarare efter morgondagens möte.


Men lite orolig är jag allt. Det första kvinnan frågade när jag ringde i veckan (för inte katten ringer FK) var om min förra handläggare pratat om Samhall! Det gjorde hon aldrig, men själv har jag befarat att det skulle komma på tal. Å nu har det gjort det.


Men hon sa det innan hon läst utredningen. Får se vad hon säger imorn.


Published with Blogger-droid v2.0.4

torsdag, september 06, 2012

pest eller kolera

När man går hemma som undertecknad gör blir det rätt långtråkigt med ojämna mellanrum.


Då måste man hitta på något.


Tyvärr blir det antingen shoppa eller baka.


Inget av detta är speciellt bra.


Undra vad som är bäst? Pank eller fet?


Published with Blogger-droid v2.0.4