FlippFlopp

Min handläggare på AF har varit på solsemester i tre veckor. Idag skulle vi träffas tillsammans med handläggaren från FK. Det här mötet har vi försökt få till sedan september. Eller ska nog säga de, undertecknad hänger mest med och bokar in se tider handläggarna kommer fram till. 

Tiden var satt till klockan nio, vilket för den som känner till trafiken här i hufvudstaden betyder köer. Eftersom jag även har en liten toalettdykare som ska till skolan så planerades morgonen minutiöst. Upp halv sex (men det blev kvart över fem eftersom jag tröttnade på att glo på klockan hela tiden) ut med jyckarna. Dusch, frukost och sedan avlämning av överlycklig Kaos, som älskar att äta frukost i skolan. Klockan har nu blivit kvart över sju och undertecknad styr kosan in mot smeten. 

Tog en ny väg, vilket visade sig vara både dumt och synnerligen lyckosamt. Dumt eftersom jag blev sittande i köer i fyrtio minuter utan att för den sakens skull vara närmare slutdestinationen. Lyckosamt eftersom jag inte hade kommit in i smeten utan bara kunde ta ett extra varv i Gullmarsrondellen och styra kosan söderut och hem när jag klockan åtta fick samtalet från min sjuka hl på AF. Mötet inställt. 

Tio minuter senare klev jag in hemma och  nu sitter jag här och funderar på livet framför en brasa. Säger som hl: "det har gått troll i våra möten".

Den som väntar ...

... väntar alldeles för länge. 

Idag fick jag äntligen den sista färgampullen så jag kan slutaföra projekt julifiering. Men först en vända till favvoplacet igen. Upptäckte till min stora fasa att den stora röda matta jag köpt till köket på intet sätt var röd i jämförelse med mina rödfärgade stolar, snarare lila. Gör om gör rätt. 

Early bird

Trots ett hektiskt schema så här på morgonkvisten så är jag klart i fas. 

Lämnade fr kaos i skolan vid åtta, sen vidare till mataffären för att köpa lite missade förnödenheter samt en massa just-det-jag-behöver- nog-det saker. Därefter till byggvaruaffären för att äntligen få mina sista färgampuller. Sist till Favvoplace nr uno för att byta och shoppa. Bytet är redan klart. De öppnade tio i tio och nu sitter jag och väntar på att klockan ska slå tio så jag kan rusa in på mattavdelningen och se om jag hittar något som stämmer färgmässigt. 

Sen hem och mata djuren. Ta en promenad och dö i soffan innan barnet ska hämtas. 

Rekord

Favvoplace numero uno in just twenty minuter. Varav fem minuter i kassan. Börjar bli proffs på det här. 

Kvinnans plats

Måste tillbringa för mycket tid i köket med att laga mat eftersom fr kaos lägger ett papper från skolan på diskbänken när jag ber henne lägga det på min plats i köket. 

Eller så blev hon distraherad på vägen. 

Båda alternativen är lika troliga. 

One down

 

Nu bara det fängslande arbetet kvar och det lär väl dröja åtminstone två veckor innan jag får besked från dem.

I går fick jag mejl från den väldigt trevliga mannen jag träffade för en dryg vecka sedan ute i Frihamnen angående en praktikplats. Han skriver följande:

"Jag har övervägt noga huruvida en praktik/arbetsträning hos oss kan vara möjlig.

Det skär i hjärtat att behöva säga nej men jag tror inte att de arbetsuppgifter jag kan erbjuda är bra för din smärtproblematik.

Det handlar om statisk belastning som jag nämnde bl a i form av kvittosortering och liknande, det kommer att vara för ansträngande och det känns olustigt att låta någon utföra uppgifter som man vet kommer att orsaka smärta."

 

No shit Sherlock säger jag bara. Inte direkt överraskad men ändå. Hur i hela världen ska jag få arbetsträna när inte ens de som har möjlighet att erbjuda arbetsträningsplats vill ha mig?

 

Ska ta med mig mejlet till mötet nästa vecka. Då ska jag prata med mina handläggare på AF och FK. Får se vad vi kommer fram till.

 

Tycker ändå det är rätt intressant att här har vi en man som driver ett företag, han representerar företag som har sådana tjänster som jag skulle kunna söka. Han vill inte ens erbjuda mig en praktikplats eftersom jag har de problem jag har. Hur i all sin dar ska jag då kunna ha ett riktigt arbete? Det finns ingen som vill anställa en människa med problem att använda händerna. Det är inte många jobb där händerna inte används.

 

*suck*

 

Nåja, jag är inte den som lägger mig ner och självdör. Jag vill bara att de som bestämmer ska inse det jag redan (helt utan inblandning av psykologer och smärtgrupper) kommit fram till: Jag kommer inte kunna arbeta hundraprocent på ett vanligt företag. Det kommer inte gå. Bara att jag skriver det här inlägget får båda mina händer att protestera högljutt. Och då ska man ändå tänka på att jag har fullt med morfin i kroppen. Tjolahoppsansa!

 

Men jag överlevde joggingturen så jag får vara glad med det.

 

 

 

Jul jul

Strålande jul. 

Egentligen hatar jag julen. Men har man barn får man lov att bjuda till. Sagt och gjort. I år kommer jag inte spara på pyntet. Därför bestämde jag mig för att jag även ville ha röda stolar. 

Till Ikea för att köpa överdrag och sen en vända runt hela bygden för att hitta färg. Provade på två och kolla... är det inte snyggt. 

Imorn vet jag en som kommer ta ytterligare en vända för att inhandla färg. 

Själva pyntardagen kommer äga rum pm cirka två veckor. Lagom till första advent.