Flervalsfråga

Idag föll mitt val på att jobba lite i trädgården.

Eftersom jag får lära mig att jag måste sätta gränser och lära mig avsluta en sak innan nästa påbörjas bestämde jag mig för att arbeta i två timmar med att röja u rabatten utanför nya altanen.

Jag får med beröm godkänt på den första punkten. Arbetade i ganska exakt två timmar. Problemet är punkt två, att avsluta en sak i taget. Det är ju för sjutton gubbar omöjligt!

Därför har jag nu trimmat häcken mot grannen och vid parkeringen och dessutom snaggat en fläder som hänger ner över en av de forna rabatterna. Rabatten under sagda träd fick sig en ansning och ett fågelbad dök oväntat upp. År av löv och ogräs hade förvandlat den till ett litet träsk men när detta krattades bort, simsalabim, en betongbotten med sten runt. 

Kom dessutom på den briljanta idéen att jag skulle flytta en trädgårdssoffa från ett undanskymt ställe till  den nyansade rabatten. Sagt och gjort. Kruxet var bara det att vägen till soffan var övervägt av ogräs och väldigt taggiga rosbuskar. Så jag fick klippa mig fram.

När jag sedan släpat ner soffan, gjutjärnsstomme med träsits, så följde en massa ogräs med. Så då blev jag varse att ännu en rabatt behövde rensas på främst gräs. Så jag rensade.

Hur det blev med rabatten vid nya altanen?! Rensad så klart.

Det ena ger liksom det andra. Men så får jag inte göra, en sak i taget tydligen.

Men jag höll mig inom två timmar i alla fall. 

Val

På smärtrehab handlar det mycket om val. 

Att välja vilken tanke att följa, vilken handling att göra. 

Så efter dagens mangling hos arbetsterapeuten väljer jag att unna mig en lyxlunch. Bentolåda.

Hur man förstör en tisdagsmorgon

Det har tagit mig tjugo minuter att åka mellan Globen och Gullmarsplan. Det är inte så långt egentligen. Dessförinnan satt jag i kö för att komma dit. 

Tur jag har en flexibel frisör. Lite mer strul att få till hundpromenaden innan nästa möte med psykologen. Men det är säkert bra för mig att jobba så här, enligt dem. 

Språkförbistringar

Utan att vara alltför elak kan jag säga att fr kaos fader tillhör kategorin idiot.

Det är ofta hans handlande och hans kommentarer får mig att önska att det var lagligt med vissa typer av barmhärtighetsmord. Men eftersom det inte är det fortsätter jag att bita mig hårt i läppen, sucka djupt och svära osande eder högt så hela kvarteret hör tyst för mig själv .

Oftast blir jag bara arg men i somras hände en "rolig" incident.

Fadern har fr kaos i tre veckor, andra veckan ringer han till mig och är väldigt upprörd. Klockan är rung nio på kvällen, så mitt adrenalinpåslag ökade rejält när jag såg att det var han som ringde. Därför blev det väldigt platt fall när samtalets inriktning blev klar för mig.

Fadern: "den här musiken som vår dotter lyssnar på? Tycker du att det är ok?"

Undertecknad: "... Vaddå för musik" är lite ofokuserad eftersom det är sent och jag gjort mig mentalt beredd på att åka till sjukhus där min sjuka/döende dotter vårdas.

Fadern: ".... ja jag tycker verkligen INTE att det är bra att hon lyssnat på sånt här ...!"

Undertecknad: "Och med sånt här menar du...?

Fadérn: "ja sån här musik ..." Börjar nu säga en massas ord i för honom rytmisk takt, vilket inte hjälper ett dugg. "Där de snackar om poka poka och sån"

Undertecknad: "ja nu vet jag inte vad du menar för musik direkt men här har det inte varit något konstigt.

Fadern: "jag tycker i alla fall att det är fel och nu har jag sagt åt henne att hon inte får lyssna på sånt. Hon är arg men det får hon vara, jag tycker inte att det är bara att hon lyssnar på saker hon inte förstår innebörden av"

Undertecknad: "okej men jag tycker nog att du gör en höna av en fjäder, ungen älskade 'Alla som inte dansar är våldtäktsmän' när hon var i ettårsåldern så big deal."

Fadern: "jaha men jag tycker att det är fel ..." fadern inte helt nöjd med att inte fått med mig på upprördhets- och moraltåget.

Här avslutas samtalet och undertecknad tänkte inte så mycket på det.

När fr kaos kom tillbaka berättade hon vilken låt fadern förbjudit henne att lyssna på. Jag skrattade så jag kiknade. Snacka om att inte förstå innebörden.


Vad det var hon lyssnade på?!!!


Poka mig!


Själv tycker jag att den är jättesöt. Fr kaos tycker han är jättesöt. Vi diggar hans dansstil. Men tydligen, enligt fadern är detta något hemskt.

Nåja, det bidde en tummetott

Det enda som mötet resulterade i, bortsett från behovet från min sida att slå någon med något hårt, är att vi ska vänta med att skriva in mig på samordningsförbundet.

Det blir för mycket att för mig med både smärtrehab och samordning. Däremot ska de kopplas in i slutet av smärtrehab för att på så sätt ta över stafettpinnen.

Det känns ok med mig. Vad som däremot fortsätter irritera mig är hur vissa pratar till mig. Men jag biter mig i läppen, säger vad de vill höra och låter dem tro att jag är helt med på hela den hör mindfulness-cirkusen vi just satt oss på. Jag låter dem tro att allt är nytt och jag lär mig. Inte som det är, bara jag. Jag har alltid varit en tänkande person, reflekterande, som är medveten om vad jag gör och även om jag ibland försöker blunda för sanningen så gnager den där i magen.

Men jag låter dem tro att jag gör framsteg. Blir enklare så.

Träskalle

Tänk att tiden går så fort.

Idag började fr kaos trean!

Kan inte riktigt förstå, tyckte inte det var så länge sedan vi flyttade hit till wooden och hon började sexårs.

Liten blev stor fort. Men hon trivs förträffligt. 

Hear yee hear yee

Idag ska jag träffa både min arbetsterapeut och mina lotsar från samverkansförbundet. 

Ingen verkar veta varför vi ska träffas så det här ska bli spännande.