Nya mål

Efter en dag på mässan inser jag att det är sånt här jag gillar. Att vara ute bland människor.

Jag bidrar inte med mycket eftersom jag har noll koll på teknik (på den nivån som mässan håller) dvs motorer och deras beståndsdelar. Men inte desto mindre verkar min närvaro vara uppskattad. Ett leende och ett par snygga ben gör susen.

Har ju sedan massagekursen börjat insett att det kanske inte är massage jag vill göra resten av mitt liv. Skäms för att säga det, och när jag nämer det för människor får de den jobbiga "vilken-besvärlig-människa-du-är" tonen och kommentaren "så du ska bara gå en kurs och sen skita i det?"

Men är det så dumt om jag gör det? Om jag efter massagekursen inser att det inte var det som jag ville syssla med resten av mitt liv, har jag inte rätt att bara bocka av och gå vidare till nästa steg?! Eller är det egoistiskt?!?!

Mor kläckte ur sig den käcka kommentaren "ja det visste jag ju redan från början, med min kännedom om dig". Bara den gjorde att jag nästan bestämde mig för att verkligen bli massör och jobba med det resten av mitt liv.

Det är inte det att jag inte gillar att massera. Det gör jag, tycker om känslan av att ge någon annan "njutning" och välbefinnande. Tycker om att mina händer kan göra det för någon annan. Så jag kan mycket väl tänka mig att ha det som extrasysselsättning.

Men jag är inte riktigt så intresserad av det för att helt lägga om min personlighet. Jag vill inte springa runt i träningsoverall hela dagen, tycker om att klä upp mig lite och känna mig fin ibland. Vill inte klippa ner mina naglar till nagelroten. Dessutom ser jag inte hur jag ska kunna massera ihop en tillräcklig inkomst för att kunna leva som jag vill.

Så nä, massör är nog inte min nya karriär. Fast jag har inte gett upp än.

Däremot kände jag efter min dag på mässan att jag trivs i rollen som administratör/assistent. Gillar att vara med och styra upp saker, och gör det jävligt bra! En av gubbarna föreslog att jag skulle starta ett företag som hjälper mindre företag med tex mässor och dylikt. Men som alltid så har jag en o-kunskap som är svår att sälja. Hade jag varit ekonom hade det varit lättare. Nu är jag administratör och organisationsexpert och utan att ha en massa fina flådiga titlar och utbildningar är det svårt att få andra att inse mina talanger.

Just nu funderar jag på att starta min lilla begagnade barnkläder affär, parallellt med att jag masserar lite. Så får vi se hur jag gillar det. Även om jag inte vill stå i affär så tror jag nog mer på det. Jag kanske ska börja med att ha en e-handelsbutik bara och sen om det går bra utveckla till att ha en butik.

Men å andra sidan är jag ju inte direkt känd för att vara måttlig, "dit de bär dä bär dä" så varför stoppa mig själv där.

Kanske ska jag istället för att gå certifieringdelen av massagekursen och nöja mig med att vara diplomerad massör, lägga ner pengarna på att gå en annan kurs som kanske kan ge mig andra möjligheter som den administratör jag är men ändå som egen.

Aj mitt huvud sprängs av alla jävla tankar och jag kan inte ens fokusera tillräckligt länge på en för att utvärdera den ordentligt. Jag behöver fane mig hjälp.

"Det tycks mig ibland att Gud då han skapade människan i någon mån övervärderade sin förmåga."

Oscar Wilde