torsdag, februari 11, 2010
Tid
Är väl det enda man har när man är arbetslös. Och ändå känns det som det aldrig finns tillräcklig. Kompis ok, nu ska jag ta mig tillbaka till långt-bort-i-fan. Går visst inga bussar får ta omvägen via stan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Senaste inlägg
Äldre inlägg
Startsida
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar