Fr kaos hade fortfarande feber och efter ett samtal till farmor ställdes övernattningen över till fr kaos stora sorg. Jag såg framför mig hur jag istället för att bara ta hand om mig själv och jyckarna skulle bli tvingad att ha en icke sjuk skukling hemma hela veckan. Det kräver underhållning.
Morgonen kom och omedelbart krävde den unga damen att jag skulle spendera tid med henne. Inte något konstigt med det och vi har kul ihop. Men inte riktigt vad jag hade hoppats på att få göra. Vi spelade Harry Potter Lego på Wii medan Drasuten vankade runt ovh väntade på att tiden för hans avfärd skulle slå.
Så ringer plötsligt telefonen. Det är farmodern som ringer för att kolla hur det lilla barnbarnet mår och vips blir höstlovsveckan precis som så bra som jag hoppats. För nu tycker farmor inte att fr kaos kan räknas som sjuk längre, eftersom tempen fortfarande ligger kvar på 37 och hon är mer än välkommen. Vid beskedet dansade den icke sjuka sjuklingen en besynnerlig knädans och jublade. Snabbt packades väskor och bilen för avfärd mot andra sidan stan.
Drasuten slängdes av på vägen och borde vid det här laget befinna sig på en stor färja på böljan den blå, eller grå snarare. Så undertecknad sitter nu i sin ensamhet framför brasan och njuter.
Allt jag kan göra nu när det bara är jag, och sextonåringen förstås men han håller sig mest i sin stuga, är så ofantligt mycket att det kommer sluta med att jag sitter med paddan okänt i soffan och slötittar på tv. Vilket spännande liv man lever.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar