fredag, september 12, 2014

Studiering

Jag vet inte varför ... Varför hon har dessa fula röda skor. Eller varför jag stör mig så mycket på dem. 

I vilket fall som helst är första cirkeln avklarad. Fyra förhoppningsfulla värkarbetare, alla kvinnor i olika åldrar. 

En tyckte jag omedelbart om, en gillade jag inte alls och den tredje ställer jag mig neutralt avog till. 

Efter drygt en och en halvtimme släppte de oss lösa och jag fick sällskap med kvinnan jag automatiskt gillade. Ska alltid lita på magkänslan. Vi fastnade i nästan en timme, pratade om våra erfarenheter, intryck av rehab och lite annat däremellan. Jättetrevlig och skitsnygg. Polis till yrket och drabbad av samma öde som undertecknad. Diskbråck i nacken med nervsmärtor. Och sedan fibromyalgi som ett brev på posten. Vi har till och med haft besvär i lika många år. 

Nu är jag helt slut som människa. Men tror inte detta är det som kommer frälsa mig. Det var lite kul att träffa en som känner på samma sätt. 

Inga kommentarer: