Ett barn som får en skarp tillsägelse, "du får inte klättra i trädet" går nästan per automatisk till trädet och börjar klättra.
Om jag uppmanar fr kaos att inte hoppa i soffan, peta sig i näsan, slicka på räcket eller äta med händerna kan jag ge mig fan på att det är just det hon kommer göra. Det är inte heller så att hon glömmer och gör saken några timmar senare utan direkt efter att jag sagt att hon inte får göra något så gör hon det.
Omvänd psykologi fungerar inte heller, då blir det en utmaning och då måste hon ju göra det.
Tittar jag på mig själv är det samma sak. Om jag säger att jag "inte får äta så mkt godis", "måste börja träna", "gå upp tidigare" så vad gör jag? Jo det motsatta. Jag äter extra mkt godis eftersom jag inte får, tränar inte för det är ett måste och gå upp tidigt... försök tvinga mig.
vad skulle då hända om jag kör med omvänd psykologi på mig själv. Jag måste äta mer godis, får inte träna eftersom det är alldeles för bra för mig och måste sova längre på mornarna och vara uppe ännu längre på kvällarna.
Hur många vågar satsa på att jag gör det omvända, dvs i det här fallet det som jag borde??
"Det bästa sättet att bli kvitt en frestelse är att falla för den."
Oscar Wilde
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar