Skriva sig lite

Tanken är att undertecknad ska bli författare. Typ mega författare numero uno. Som om det skulle hända. Men man ska ju sikta mot stjärnorna så kanske man når trädtopparna. I vilket fall som helst går jag nu en skrivkurs som i jämförelse med den tidigare är hundra procent bättre. Den har dock sina små baksidor vilket faktiskt fått mig att lite tappa lusten. Hur bra författare är man då om man låter småpetitess saker komma och störa den kreativa processen?

Nåja, vi är tolv glada amatörer som alla drivs av en längtan att skriva, och förhoppningsvis producera något som någon annan faktiskt vill läsa. En man och resten kvinnor. De flesta kan skriva. Några riktigt riktigt bra, där deras alster oftast når upp till betyg MVG. Några skriver medelmåttigt, deras slutresultat lämnar lite utöver att önska men det går att läsa utan att man får krupp. Men sen har vi två som är hopplöst urusla.

Vi ska ge feedback till varandra och blev indelade i grupper för att det inte skulle bli för mycket, men det blir ändå att de flesta läser och kommenterar i stort sett alla. En av de urusla får ytterst sällan några kommentarer. Antar att de andra precis som jag inte riktigt vet hur man ska förhålla sig till det hela. Man kan ju inte säga åt mänskan att lägga ner och hitta något annat att fördriva tiden. Hon tycker att hon är bra. Och hon skriver barnböcker. Allt hon skriver har sagostämpel på sig och jag personligen har fruktansvärt svårt för just sådan gulli-gull text. Är den sedan dålig blir det inte bättre.

Just det här har gett mig problem, eftersom det enligt den feedback undertecknad får enbart är positiv.  Finns inget dåligt över huvud taget. När jag sedan läser lärarebåns feedback och det också bara är positivt, även till sagoberättaren börjar jag ifrågasätta hur mycket berömet verkligen är värt. Om allt är bra och inget dåligt finns hur ska jag kunna utvecklas? Frågade läraren, och blev väl idiotförklarad på kuppen, och fick svaret att hon bedömer alla utifrån deras nivå. Eftersom undertecknad enligt läraren skrivare på en relativt hög nivå så är hon ändå hårdare mot mig än mot övriga. Det märker inte jag. Men jag kanske har för höga förväntningar, som vanligt.

Försöker därför inte,läsa vad Jon skriver om de övriga deltagarna utan fokuserar på mitt, men det är det som är problemet med en kurs som denna. Jag får läsa allt och ska kommentera. Då är det svårt att inte jämföra sig med andra. Dessutom är ju den inre kritikern väldigt tydlig och högljudd vilket innebär att jag inte alltid själv ser min storhet, då är det lätt att tappa modet när till och med det som är sämre än mitt sämsta fortfarande är "Superbra" .

Men men, jag ska ta mig förbi både den inre kritikern och övriga deltagares alsterch ro det här i land.

Men då kommer nästa problem. Jag har så många uppslag. Vet inte vilken genre som passar mig. Har flera olika projekt som väntar på min uppmärksamhets men just nu fokuserar jag främst på en Stephen King inspirerad berättelse. Får ae var den landar.