torsdag, februari 23, 2012

dagens rätt

Fr Kaos är hemma från skolan idag, hon reagerade på vaccinationen i förrgår på sedvanligt sätt, alltså med feber.

Igår. Idag är hon hur pigg som helst. Så klart.

Det var undertecknad som missat att fr Kaos skulle haft sprutan för ca 2 år sen. Men det glömdes bort i flyttkaoset, från landet långtbortifan till hooden. Det var skolsyster som uppmärksammade detta och beslutet fattades att det var bra att hon fick den innan vi lämnar landet.

Så vi är och shoppar...
Published with Blogger-droid v1.7.4

onsdag, februari 22, 2012

nya soffan

Den nya soffan har anlänt... Det är en soffa och två fåtöjer. Eftersom ingen velat köpa de gamla möblerna innebär detta att vi kommer ha två soffor och fyra fåtöljer.

Varför inte liksom.
Published with Blogger-droid v1.7.4

tisdag, februari 21, 2012

piller trillaren

Har nu börjat ta 3 tabletter till kvällen och biverkningarna börjar ge med sig... lite.
Alltså får jag bara abstinensskakningar på morgonen och lite på eftermiddagen, hjärtat slår lite snabbare än vanligt men inga tjurrusningar förrän till kvällen när jag tagit tabletterna. Däremot har jag drabbats av en tröstlöst grinigt humör. Är färdig att döda allt och alla som över huvud taget kommer i min närhet. Om jag hade kort stubin förut är det nu mer som att kasta en tändsticka rakt i tändvätskan.

Smärtan däremot är kvar. Igår kändes det nästan bra, trodde att det kanske hjälpte men sen fick jag lova att skrapa rutorna på bilen och då var vi tillbaka på ruta 1 igen. Att jag sedan visade Drasuten en övning på pilatesbollen där jag "stod på händer" gjorde inte saken bättre.

Som svar på din fråga Lupa angående att mörda kålhuvuden. Dr Slarver har ju sagt att jag ska göra allt. Även om det gör ont. Inget jag gör kan göra situationen värre. Och eftersom han nu anser att jag ska kunna gå tillbaka till arbetet så måste jag ju även kunna göra alla hushållssysslor. Även de som innehåller mord...flåt... att strimla kålhuvuden, skalning av räkor eller diskning. Saker som påverkar min arm negativt. Men som sagt... jag ska kunna göra allt och måste lära mig hantera smärtan. För smärtan är här för att stanna.

Jorsåatt'e de går bra nu...

(coleslawn blev faktiskt lyckad och alla åt bortsett från Fr kaos som bara gillar spenat och sallad, inte kål)

måndag, februari 20, 2012

coleslaw

Strimlar vitkål.

Synd kålhuvudet inte är speciellt hjälpsamt...
Published with Blogger-droid v1.7.4

fredag, februari 17, 2012

eller... kanske... va?!?

Igår var dagen då en massa "nämen se på fan" hände. Både överraskande positiva och några mindre positiva.

Först blev jag uppringd av FK... Du läste rätt en handläggare på Försäkringskassan ringde alltså upp mig... RINGDE. UPP. De hade nämligen pratat med Dr Slarver och kommit fram till att det vi siktar på är att jag ska komma tillbaka till mitt ordinarie arbete och därför finns det inga problem med att sjukskriva mig ännu en period efter att mina 180 dagar gått ut. No shit Sherlock liksom.

Sedan ringer min skära chef och upplyser mig om att FK ringt dem och pratat. Kors i taket och halleluja.

Därefter ringer Dr Slarver själv upp (efter att jag sökt honom givetvis) och vi pratar lite om situationen. Han kommer själv fram till att han ska sluta och kommer lämna över sina ärenden till sin kollega.

Jag försökte få honom att förstå att med den typen av arbete jag har så är det inte bara att kasta sig in i ett deltidsarbete från en dag till en annan utan det behövs lite mer planering. Sa också att företagte gärna vill att jag är utredd ordentligt för att man på så sätt ska kunna ge mig rätt hjälp.
Men han var kallsint och vägrade gå med på att sjukskriva mig längre. Däremot gick han med på att förlänga en vecka så att jag hinner komma hem från semestern och därefter få lite tid att rodda ihop saker och ting.

Bokade direkt ett möte med min nya läkare, dagen efter att jag kommer hem från varmare breddgrader för att på så sätt komma igång direkt.

Dr Slarver har ju dessutom remitterat mig till både psykolog och ortoped. Tid hos psykolog, dagen efter jag kommer hem från semestern. Ortoped kommer höra av sig inom två veckor efter att de mottagit mina hälsodeklarationer där jag förklarat hur läget är just nu. Sedan får vi se vad som händer och fötter.

Dessutom har jag fått nya tabletter som ska tas till sänggående. Började med en tablett och efter en vecka skulle dosen ökas till 2. När jag pratade med Dr Slarver sa jag att jag inte känner någon skillnad och inte är lika nöjd med effekten som med de smärtstillande jag ätit tidigare, men han sa att det var för tidigt att kunna avgöra om det hjälper eller inte. Däremot ska jag öka dosen ytterligare med en tablett efter andra veckan. Han frågade om jag känt av några biverkningar och jag sa glatt nej.

Det får jag nu äta upp, hjärtklappning, darrningar och en känsla av luft i huvudet plus att magen protesterar lite försynt drabbade mig på kvällen. Dessutom är mitt humör urkasst.

Läser lite noggrannare i bipacksedeln och givetvis är detta biverkningar. Tryptizol är fd lyckopiller som man nu även ger människor med fibromyalgi mot smärtan. Ska tas till natten och man får ett helvete inledningsvis men sedan ska detta avklinga. I skrivandes stund känner jag mig rätt tveksam. Smärtan är inte på något sätt mindre och jag har dessutom fått dessa härliga biverkningar.

Ont ska visserligen med ont fördrivas men det här är ju löjligt.

torsdag, februari 16, 2012

toalett

Liten dassuppdatering.

Drasuten fick loss toaletten men det fanns inget läckage där inte. Vi försökte slå våra halvkloka huvuden ihop och kom fram till att någon har svårt att träffa toalettstolen.

Vilka förövarna kan vara...
Fr Kaos -
Talar för -- glömmer alltid att ta toapapper INNAN hon sätter sig och kan tänka mig att hon hoppar av stolen för att hämta papper och på vägen dit lämnar efter sig lite spår...
Talar emot -- det var så pass mycket att det inte riktigt stämmer överens med förfarandet.

Fr vindalo - rövarnas lilla kusin och tillika Fr Kaos kompis
Talar för -- har lite problem med hela det här med att kissa, torka och spolagrejen.
Talar mot -- inte mycket

Rövarna
Talar för -- både rövare 3 och 4 är rätt undermåliga på att hålla reda på sig vad gäller hygienen (tonåringar sägs drabbas av detta fenomen men jag är skeptisk)
Talar mot -- det är lite för mycket för att det ska gå att skylla på två så pass stora grabbar. Lite stänk ja men...

Undertecknad och Drasuten
Talar för -- inget
Talar emot -- Drasuten sitter och kissar och har därför undviker han att missa skålen
Undertecknad har tillräckligt bra kroppskännedom för att veta om hon kissar bredvid eller i toaletten.

Men men... vi får se om det återkommer. Toaletten är åter på plats.
Det är torkat och tvättat och ser väldigt snyggt ut så vi får se om det återkommer och efter vem...

joråsatte...

Eftersom min sjukskrivning ser ut att lida mot sitt slut så har jag försökt reda ut vad som ska hända den 16e mars. Tog kontakt med min chef och vi konstaterade att jag inte kommer kunna arbeta hos dem varpå datum för att skriva på uppsägningspapper bokades. Undertecknad kände sig inte helt bekväm med beslutet utan kontaktade fucket och se där... Ett företag har inte rätt att säga upp personal på grund av sjukdom, om de vill göra det måste en förhandlingshemställan registreras hos fucket. Vidarebefordrade genast nyheterna till min chef som genast ringde och sa att det var "såååå bra att jag hade kontaktat fucket, företaget hade precis tänkt göra det"...jag är skeptisk. De trodde att de på ett enkelt och smidigt sätt skulle bli av med problemet.

Ny tid för oss att träffas bokades, nu hette det att det var för att stämma av hur jag egentligen mår och vad som händer. Igår träffades vi. Jag berättade om allt och vi inser att det är en väldigt underlig situation eftersom alla skickar runt mig och ingen vill ta tag i något. Det vi kom fram till var i alla fall att det vore bättre om jag kunde bli sjukskriven tills jag är helt utredd och vi kanske har ett svar på varför jag har ont och då kan företaget hjälpa till och se till att jag därefter får den utrustning och arbetsmiljö som jag behöver för att komma tillbaka. Ingen uppsägning.

Jag sa att jag gärna kommer tillbaka till dem (även om jag inte tycker att livet som uthyrd är det roligaste) men att börja att söka nytt jobb och övertyga någon om min förträfflighet just nu känns som att bestiga Mount Everest i bikini.

Beslutet kändes ändå rätt okej och min uppgift var att få tag i min läkare och försöka få till en förlängning av sjukskrivningen samt få ett läkarutlåtande där han sägar vad jag kan och inte kan göra utifrån hans bedömning. Något som även arbetsförmedlingen krävde för att de skulle kunna hjälpa mig. Företaget skulle jaga FK och försöka se om de kan få till stånd ett samordningsmöte där vi alla sätter oss ner och tittar på mig.

Började dagen med att ringa VC och försöka boka en tid med min läkare och får då beskedet att Dr Slarver kommer åka på semester till Indien och därefter kommer han som ännu inte färdig läkare att gå vidare till andra uppgifter. Nämen si sådär ja. Det glömde han visst nämna sist vi möttes.

Jag har bett dem säga åt Dr Slarver att ringa, innan jag bokar in mig på en annan läkare vill jag veta hur han tänker sig nu. Det kan ju också förklara varför han var så ovillig att ens diskutera en förlängning av min sjukskrivning, han vill inte behöva lämna över surdegar till sin efterträdare. men så enkelt ska det inte vara, jag kommer begära en ny läkare och sedan får jag väl börja om från början igen. Suck...

Dr Slarver har skickat iväg mig till psykolog (för att lära mig hantera smärtan) och även till ortoped (för att utreda att diskbråcket inte är boven i dramat, eller ens medhjälpare) så då undrar jag ju vem som skulle ta tag i resultaten?!

Fler svar kommer efter samtalet med Dr Slarver men just nu känns det som att jag spottar i motvind hela tiden. Hur jag än duckar träffar skiten mig ändå.

... de går bra nu...